The knee, the doctor and the missing keys
Idag fick jag äntligen ett livstecken från den stackars doktorn som inte har några skiljetecken eller stora bokstäver på sitt tangentbord:
"hej svaret har kommit och man ser ingen utgjutning inga skelettförändringar man kan inte se om det är en meniskskada i så fall måste man göra en MR undersökning har du fortfarande besvär ?"
"Ja, jag har fortfarande besvär" skrev jag tillbaka. "Vad ska jag göra då?"
Doktorns svar: "hej avvakta ytterliggare 2v om ej bättre hör av dig på nytt"
Som ni kanske förstår känner jag mig inte värst uppiggad av fru doktorns svar. Hon har inte hittat nåt fel och jag måste vänta i två veckor till innan hon tänker fortsätta ta reda på om det är nåt fel. Får väl försöka göra som Peter Pan och tänka happy thoughts. Eller kanske som Maria och tänka på mina favourite things...
Raindrops on roses and whiskers on kittens
Bright copper kettles and warm woolen mittens
Brown paper packages tied up with strings
These are a few of my favorite things
Cream colored ponies and crisp apple streudels
Doorbells and sleigh bells and schnitzel with noodles
Wild geese that fly with the moon on their wings
These are a few of my favorite things
Girls in white dresses with blue satin sashes
Snowflakes that stay on my nose and eyelashes
Silver white winters that melt into springs
These are a few of my favorite things
When the dog bites
When the bee stings
When I'm feeling sad
I simply remember my favorite things
And then I don't feel so bad
Haha, ja, det där gjorde mig faktiskt lite gladare. Bara tanken på att Maria glatt skulle sitta och tänka på Apfel Strudel medan hon blir biten av en hund satte ett leende på mina läppar.
Hahaha love it. Hunden hänger sig fast i Marias arm och hon tänker på Apfelstrudel då känns det inte alls. Hahaha
