Sommarskärgård

Jag vill vara här:







Nu tack.

Som i Våra bästa år nästan

Ulla säger: Jag ska följa med en kompis när hon ska tatuera sig imorgon.

Annie säger: Nej men usch.

Ulla säger: Japp.

Annie säger: Hoppas du inte dras med o skaffar en du med = )

Ulla säger: Haha, ALDRIG.

Annie säger: Bra = )

Ulla säger: Eller jo, jag kanske tatuerar in Calle i stora bokstäver på armen.

Annie säger: Haha. Jättebra idé.

Ulla säger: Ja men visst.

Annie säger: Sen kan du skicka honom ett foto på armen över facebook.

Ulla säger: Precis.

 Annie säger: Så faller han direkt!

Ulla säger: Ja, det måste han ju bara göra.

Annie säger: Då kan han inte undvika att förstå att det är allvar.

Ulla säger: Precis, eller att jag är psykiskt störd.

Annie säger: Haha. Ja kanske snarare det   = )

Ulla säger: No win situation.

Annie säger: Nä, du får hoppa tatueringen.

Ulla säger: Ja, jag hatar tatueringar. Tycker det är jättefult.

Annie säger: Eller så kan du droga honom och tatuera ULLA på hans ena skinka.

Annie säger: Då måste han ju bli hop med en Ulla.

Ulla säger: Hahha.

Ulla säger: Ja, då kommer han ju verkligen att gilla mig.

Annie säger: Men då vet han inte att det är du som gjort det.

Ulla säger: Ahahah.

Annie säger: Man får inte va dum.

Ulla säger: Nej, vem ska man misstänka.

Annie säger: Värsta grejen. Som i Våra bästa år nästan!


Annie testar: självscanning på ICA Maxi

Har ni också sett andra göra det men inte riktigt fattat grejen? När Systeryster och jag skulle handla på ICA Maxi tog jag chansen att prova på att få en sån där strålpistol som man ska blippa in sina varor själv med allteftersom man handlar. Systeryster hade provat på tidigare så hon fick stå för utbildningen. Såhär går det alltså till:

Man checkar ut en liten strålpistol (nej så heter de förstås inte på riktigt men de ser ut som det) vid ingången med hjälp av sitt ICA-kort. Sedan kommer ett kritiskt moment. Man måste bestämma redan INNAN man handlar hur många kassar man ska ha och blippa in dem med strålpistolen och lägga dem i sin vagn. Sedan packar man ner varorna i kassarna direkt medan man handlar. När man kommer till kassan lämnar man över sin strålpistol och de för över totalsumman man handlat för till kassamaskinen. Sedan drar man sitt betalkort och sen är det klart. KANSKE i alla fall! De utför tydligen några slags rutinkontroller ibland för att stämma av att man verkligen blippat in alla varor man har i vagnen. Så har man otur kan man få lägga upp allting på bandet FASTÄN man varit så duktigt och blippat in allt själv redan.
I slutänden undrar jag om det inte går lika fort att handla som vanligt.

Systeryster och jag råkade också ut för ett litet missöde: Vi råkade tappa bort vår strålpistol. Plötsligt satt den inte där i hållaren på vagnen och vi tittade på varandra med stora ögon. Kan vi ha lagt ifrån oss den i nån hylla? Var var vi sist? Vi gick tillbaka och.... ja! Där var vår lille vän. Han hade gömt sig i matfoliehyllan. Undrar om det händer ofta att folk kommer till kassan och har förlorat sina strålpistoler? De borde ha såna där små grejor på dem som man hade på nycklarna när man var liten. Ni vet, så man kunde vissla när man inte visste var nycklarna var och så svarade de med ett pip. En sån borde jag förresten ha på mina glasögon också...



Finn ett fel

Jag är för i helvete inte nån liten gumma. Förmodligen är jag inte klimatneutral heller

Igår kväll var jag bjuden på fest hos två av företagen jag jobbar åt. Ett tips: Gå aldrig tipsrunda med ett gäng ingenjörer! Först var det frågorna. Alla frågor handlade om siffror: om årtal, om antal meter, antal kg, antal invånare.... Suck. Och alla ingenjörerna skulle ha en intelligent konversation om logik och rimlighet och antaganden varje gång vi kom till en fråga. Vid varje fråga fick man sedan en bokstav och av alla bokstäverna skulle ett ord bildas om man kastade om dem. Detta med bostäverna tyckte ingenjörerna dock var totalt ointressant så vår grupp bildade aldrig nåt ord. Jag fick senare veta att rätt svar var: "klimatneutral". Vad i hel.....! Finns det ordet i SAOL?

 Själva festen ägde rum på Fåfängan, ni vet det där berget med en restaurang högst upp, bortanför Slussen och VikingLine-terminalen. Man har väldigt fin utsikt därifrån. Synd att inte vädret var det bästa igår bara. Jag var väldigt nöjd med att ha satt på mig min nya tjocka mysiga huvtröja. Kvällens lågvattenmärke: När en kvinnlig äldre kollega skulle säga adjö så klappade hon mig på kinden och sa "Hejdå, lilla gumman", varpå jag förmodligen såg mest förskräckt ut. Men jag sa i alla fall inte: "Jag är för i helvete inte nån liten gumma". Sånt kan ju i annat fall skapa vissa svårigheter i arbetsrelationen i fortsättningen....

På vägen hem

Sex and the city splittrar företaget

Idag tisslades och tasslades det på jobbet och sedan började folk klä på sig och gå tidigare. Jag gick till K och frågade vad det var som hände.
"De ska tydligen gå på bio. Sex and the city."
"Jaha", sa jag, något förvånad.
"Ja, jag hörde hur de pratade om det igår."
"Men de frågade inte om du ville gå med?"
"Nej."
 
Sedan smet hälften av alla tjejerna ut. Den andra hälften, inklusive mig, blev inte tillfrågade. Det var lite småkonstigt tycker jag. Varför inte fråga alla? Varför detta smygande? Och trodde de att ingen skulle märka nåt när hälften av avdelningen försvann?

En tjej kom lite på efterkälken eftersom hon var tvungen att sminka sig, byta om och sätta på sig finskorna. (Ja, man måste ju vara chic om man ska se Sex and the city). När hon kom förbi min plats, hastandes mot utgången, efter att alla andra redan hunnit ut, sa jag till henne:  
"Men ska du inte ha dina Manolo Blahnik?" Hon tittade konstigt på mig, men fann sig snabbt:
"De här är jättefina. Åhléns. 395 kr."

Efter att de gått kom allehanda människor på företaget och frågade efter dem: "Var är x?" , "Var är y?". Jag svarade mycket hjälpsamt:
"Hon är på bio och ser Sex and the city".


Luftrotsproblem

Annie säger: Jag har en floristfråga.  Får man klippa av luftrötterna på orkidéer?

Floristen säger: Hmm nej helst inte. Luftrötterna är egentligen orkidéns egentliga natur. Den består bara av rötter. Inte orkidéjord. De dricker bara från rötterna i hemländerna. Men har de gått av och är jättetorra kanske du kan klippa dem. Spraya dem med vatten sen.

Annie säger: Nej de har inte alls gått av och är jättetorra.. De är friska och sprider sig över halva lägenheten som sjöhäxan Medusas hår.

Floristen säger: Haha.. Det var kul... Låt dem va!!! Live with it girl!!

Annie säger: Nä, jag viiiill inte. De ser läskiga ut!

Annie säger: Men kan den dö om jag klipper av dem?

Floristen säger: Nja.. det är inte bra.. om den dör vet jag inte..

Floristen säger: Nej men du får inte.

Annie säger: Varför är det inte bra?

Annie säger: Varför får jag inte?

Floristen säger: För att det är det första tecknet på att den mår bra.

Annie säger: Så mina orkideer mår med andra ord jävligt bra eftersom de försöker ta över lägenheten?

Floristen säger: Exakt. Och att du har hög luftfuktighet.

Annie säger: Men om jag klipper av rötterna kan de må bra ändå, bara att jag slipper se det?

Floristen säger: Hihi..LÅT RÖTTERNA VARA!!!

Annie säger: Nä! Inte förrän jag får en giltig anledning! De är fula!

Floristen säger: Men tänk om de dör då.. då kanske man kan kalla dig mördare.. det låter inte så bra.

Annie säger: Du har ju en känsla för skönhet, och för inredning. Skulle du verkligen ha låtit de där fula rötterna sprida ut sig över din lägenhet?

Floristen säger: Hmmm. Jag orkar aldrig behålla orkideer, Jag ger dem till grannarna när de har blommat klart..

Floristen säger: Så tar jag hem nya för ett bra pris.

Annie säger: Typiskt... lämnar grannarna med luftrotsproblem..

Floristen säger: Jag vet... Jag är elak.

Annie säger: Och säger sedan till mig att jag inte får klippa av mina..

Floristen säger: Mohahahaha

Floristen säger: Nej nu måste jag gå ut och gå lite...

Annie säger: Ja gör det. Här är du ändå inte till nån hjälp...

Floristen säger: Haha thanks..


När slutar föräldrar kalla varandra "mamma" och "pappa"?

När två människor blir föräldrar börjar de tala med varandra genom barnen. Det börjar med att de talar till barnen och tex säger: "Det får du fråga mamma om". Sedan går det steget längre, att de alltid kallar varandra "mamma" eller "pappa" när barnen är närvarande: "Ska Pappa med på en promenad?" Sedan blir barnen stora, men föräldrarna fortsätter att kalla varandra "mamma" och "pappa" när barnen är närvarande. Åtminstone gör mina det.


Nu undrar jag: Kommer de någonsin sluta med det? Min syster flyttar hemifrån om en månad. Kanske att det då blir en ändring när de inser att vi barn nu är vuxna? Kanske att de vänjer sig vid att använda varandras namn igen när de inte träffar oss lika ofta. Kanske att de då börjar göra det även när de träffar oss? Fast å andra sitter det nog rätt djupt rotat och hur gamla vi än blir kommer vi alltid vara våra föräldrars barn.


Någon gång försökte jag säga till min mor att: "Det där är inte din pappa. Det är min", men jag tror inte hon tog in det riktigt. Nej, jag får nog stå ut med att känna mig som ett barn även i fortsättningen. Kanske är det en del av charmen med att umgås med sina föräldrar.


Doftlös

Jag har haft samma parfym i mer än tio år. Den är liksom bara jag. Den luktar så jättegott, så rätt, så fräscht, och inte för starkt. Visst har jag prövat andra, men det känns bara fel. Nu ska min doft inte finnas mer.

I helgen hittade jag en parfymaffär som reade ut dofter som skulle utgå ur sortimentet. Där hittade jag en liten flaska av min Contradiction by Calvin Klein. Denna sista flaska roffade jag snabbt åt mig. Sedan spanade jag in den jättestora flaskan som stod bredvid. Det var en tester, men den var alldeles full. Vad ska de med en tester till när parfymen inte finns kvar, tänkte jag. Jag frågade om jag fick köpa den. Det fick jag. För 200 kr. Den lilla flaskan kostade 400 kr. Vilket klipp. Jag blev alldeles lycklig över mitt inköp. Samtidigt känner jag mig lite sorgsen. Vad ska jag göra när de här sista flaskorna tar slut? Då kommer min doft inte finnas kvar. Jag blir doftlös. Får man verkligen stryka en människas doft på det här viset? Är det lagligt?



Jag

Grannarna Gör GlasGrejor

Titta vilka fina glassmycken jag fick av mina grannar på landet i present! Dessutom har de lovat att syrran och jag ska få gå med och prova någon gång. Det tycker jag låter kul. Jag får återkomma med rapport om hur det går till när jag varit där.


Systrar är bra att ha

Eftersom jag har en inbyggd musikspelare i huvudet spelar jag ofta upp musik tyst för mig själv när jag gör saker som inte kräver så mycket hjärnaktivitet, t.ex. att gå promenader.

Idag var vi ute och gick längs havet med våra gäster och jag lyssnade på låten "Blå container" när jag plötsligt fick trycka på stopp för att jag hade glömt ett ord i texten.

"Vad var det du fick mot en persienn", sa jag rakt ut i luften.

"En stol", svarade min syster utan tvekan.

"Just det", sa jag och skrattade sedan när jag kom på hur knäppt det är. Ingen annan i världen hade förstått ett jota av vad jag pratade om. Jag hade fått säga:

"Du, i den där låten Blå container med Jacob Hellman, vad är det då han säger i den där strofen: "Och du fick en (...?) mot en persienn och vi fann en säng och vi delade den."?

Personen jag hade frågat hade nog dessutom sagt:

 "Den låten har jag aldrig hört."


Det var då jag kom att tänka på vad lyxigt det är att ha en person som tänker likadant som en själv, har samma erfarenheter, samma humor, samma värderingar. Jag kan dra interna skämt om saker vi hört eller upplevt och hon vet precis vad jag menar. Jag kan börja sjunga på en låt och så fyller hon i andra stämman. Jag kan fråga henne vad X sa till Y för åtta år sedan och vilken färg Y hade på skjortan eftersom hon minns allt. Hon hittar kläder åt mig när vi är ute och handlar. Hon pekar ut dem vi känner när vi går på stan eftersom jag oftast går i egna tankar och ofrivilligt ignorerar alla bekanta.


Tänk om jag inte hade haft någon syster. Vem skulle jag då ha lekt med när jag var liten? Vem skulle få mig att skratta? Och vem skulle jag fika med när jag blir gammal och vill sitta och minnas hur bra allt var förr?


Till systeryster

Läst: Damernas Detektivbyrå




I helgen har jag läst två böcker till om Damernas Detektivbyrå av Alexander McCall Smith. De heter Vackra flickors lott och Kalaharis skrivmaskinsskola för män. För er som inte vet handlar böckerna om den feta vackra kvinnan Mma Ramotswe som är Botswanas enda kvinnliga detektiv. Det finns en viss charm med de här böckerna. Jag ska försöka visa vad jag menar genom att klistra in några stycken ur de båda böckerna jag just läste:

Vackra flickors lott

Sid 16, Om människans ursprung:

Mma Ramotswe blev fundersam. "så i viss betydelse är vi allihop bröder och systrar?"

"Det är vi", sa Mma Makutsi. "Vi tillhör allihop samma folk. Eskimåer, ryssar, nigerianer. De är likadana som vi. Samma blod. Samma DNA."

"DNA?", frågade Mma Ramotswe. "Vad är det?"

"Det är något som Gud använde för att göra människor", förklarade Mma Makutsi. "Vi består allihop av DNA och vatten."


Sid 157, En klient berättar om skönhetstävlingen:

"En av våra finalister hade gripits av polisen, anklagad för snatteri. Jag fick höra om det genom en av mina anställda, och när jag kontrollerade det med en god vän som är poliskommissarie sa han att det var sant. Man hade kommit på den här flickan att snatta i The Game Store. Hon försökte stjäla en stor stekpanna genom att stoppa den innanför blusen. Men hon märkte inte att handtaget stack ut på sidan och butiksdetektiven stoppade henne."


Kalaharis skrivmaskinsskola för män:


Sid 81: Mma Makutsi skaffar maskiner till skolan:

"Det finns omkring ett dussintal skrivmaskiner", sa Mma Manapotsi. "De fungerar inte riktigt som de ska, som ni vet. Det blir qwertyui** istället för qwertyuiop. På en del ställen blir det bara qop."

"Det gör ingenting", sa Mma Makutsi. "Det är bara män som ska använda dem."

"Jaha, i så fall duger de", sa Mma Manapotsi.


Sid 53: Damerna spanar in konkurrensen från den nya detektivbyrån:

"Det var inte svårt att hitta Detektivbyrån Belåtenhet Garanteras. En stor skylt (...) visade en leende man bakom ett skrivbord (...). Under denna bild stod sedan , med stora röda bokstäver: Föredömlig personal. Före detta CID. Före detta New York. Förträffligt!

"Före detta CID", sa Mma Ramotswe. "Med andra ord en pensionerad polis. Det låter inte bra för oss. Folk kommer älska tanken att gå till en pensionerad polis med sina problem."

"Och före detta New York", sa Mma Makutsi beundrande. "Det kommer att imponera mycket på folk. De har sett filmer om New York-poliser och vet hur duktiga de är."

Mma Ramotswe kastade en blick på Mma Makutsi.

"Menar ni Stålmannen", frågade hon.


Gay News

Och här kommer gaynyheterna i korthet:


S säger nej till tre föräldrar

"En HBT-fråga i taget". Det är en socialdemokratisk strategi, enligt en källa som tidningen Riksdag & Departement hänvisar till. Det ska också vara skälet till att partiet i nuläget avvisar vänsterns krav på att tre personer ska kunna bli vårdnadshavare.


I debatten kring kommande homosexuella äktenskap har också frågan om antalet vårdnadshavare dykt upp. När till exempel ett lesbiskt par skaffar barn med hjälp av en man utanför förhållandet blir bara en av parterna i förhållandet registrerad som vårdnadshavare. Inom HBT-rörelsen vill man att båda ska kunna räknas som föräldrar. Det här vill vänsterpartiet också ändra på, beslutade man på sin kongress nyligen. Även miljöpartiet stöder kravet på att tre ska kunna bli vårdnadshavare. Men socialdemokraterna har efter att ha diskuterat frågan kommit fram till att de nuvarande lagarna räcker till.- Vi tror inte det är det rätta ur barnperspektivet, säger Fredrik Lundh (s) till R&D. Man ska inte blanda ihop föräldraskapet och vårdnadshavarskapet, anser han. Samtidigt uppger en källa till tidningen att socialdemokraternas strategi är att ta en HBT-fråga i taget "för att inte reta upp de konservativa och kristna i onödan". Det betyder i klartext att man inte vill störa diskussionen som just nu pågår om könsneutrala äktenskap.Men Fredrik Lundh förnekar att det skulle finans en sådan strategi.- Jag har inget emot att skrämma kd, säger han. 

(Dagen 2008-06-17)




Fick kyssa bruden- efter 55 år

Äktenskap för samkönade äktenskap tillåts i Kalifornien och först ut var Del och Phyllis, 83 och 87 år gamla. Se hela artikeln på Aftonbladet.


 


30-års jubileum i Berlin

Berlin Gay Pride firar 30-års jubileum. Den 28 juni blir det jubileumsparad. (Metro 2008-06-16) Läs mer här.


Och som om det inte räckte med homo-vodka:

PayGay - the new attraction

PayGay KreditkartePaygay is a credit card which is especially designed for the needs of the gay and lesbian community. As a cool mixture of credit card, community and lifestyle PayGay also offers interesting benefits and special ranges for all visitors in Berlin. And PayGay will be part of Berlin's Gay Pride, the most important gay and lesbian event.


Tillbaka till verkligheten

G börjar få kläm på mig. Alla andra tittar fortfarande med stora ögon men hon bara skrattar och skakar på huvudet:


L: ..och vi firar i Dalarna så då är allt väldigt traditionellt med spelemän och så. Annie, hur ska du fira midsommar?

Jag: Jo, jag brukar också fira väldigt traditionellt. Jag börjar dagen med att dra på mig nationaldräkten och sen...

G: Annita! Sluta! Berätta nu för dem vad du gör PÅ RIKTIGT.

Jag (uppgivet): Måste jag?


Hos chefen

Den förra gången jag var på samtal hos chefen klagade hon bara. Hon tyckte jag var långsam och att jag inte visade ett tillräckligt stort engagemang för mina nya arbetsuppgifter som jag skulle lära mig. Jag blev så paff över dessa orättvisa beskyllningar och hur ogenerat chefen sprutade ur sig dem att jag inte visste vad jag skulle säga. Nu när jag denna gång skulle in på samtal var jag beredd på allt. Jag skulle ha svar på tal och ingen skulle få trampa på mig. Konstigt nog kom varken beskyllningar eller klagomål från chefens sida. Istället lovade hon att lyfta bort två arbetsuppgifter från mig och höja min lön. Mystiskt. Jag sitter fortfarande och kliar mig i huvudet.

Kärleksförklaring till Sheryl

Ikväll har jag lyssnat på den här låten. 3 ggr i rad. Sheryl, hur kan man göra så bra musik som du? Kan du inte flytta hem till mig och sitta här i min soffa med din gitarr och spela?

Strategispel på jobbet

Några kollegor och jag diskuterade en gång det här med att servera alkohol på jobbet. Vi kom fram till att det inte var någon bra idé. Dels för att människor kan ha problem med alkohol och dels för att det finns många som inte alls är intresserade av det och känner sig uteslutna. Min chef däremot, anser att det är så man ska umgås på den här arbetsplatsen.

"Man kanske kan föreslå till henne att vi vill umgås på andra sätt", sa jag.

"Hurdå", undrade de. Jag förstod deras tvekan. Min chef kör nämligen sin egen linje som är: "Alla som inte är med mig är emot mig." Och då är det svårt att komma med förslag.

"Kanske man kan nämna det i förbigående på nåt vis", sa jag.


I fredags hade vi alkoholdrickande igen. Idag sa chefen till mig på skoj:

"Tur att H och jag hällde i oss lite extra, för du var ju inte till nån större hjälp". (Jag tycker inte att det roligaste sättet att spendera min fredagkväll är att stanna kvar på jobbet så jag smet tidigt)

" Nej", sa jag. "Men om du ordnar picknick eller besök på Chokladfabriken så ställer jag definitivt upp".  Jag såg att mina kollegor runt om fick leenden på läpparna där de satt framför sina datorer. Chefen tittade konstigt på mig med sina uppspärrade grodögon.

"Hittade du inget att äta", frågade hon.

"Jodå", sa jag och knallade vidare till kopiatorn.


Hoppas jag sådde nåt litet frö i hennes hjärna i af. Jag ska nog fortsätta bearbeta henne på andra vis lite allteftersom. Jag måste erkänna att jag tycker det är lite kul med såna här psykologiska experiment. Det är som strategispel. Man måste tänka efter noga vad man kan säga utan att gå på en mina eller väcka misstankar. Jag tror chefen själv tror att hon är rätt bra på att lura i folk saker. Det är hon inte. Kanske några går på hennes taffliga försök men de flesta förstår precis vad hon sysslar med, men säger inget och lyder henne ändå för att hon är ju chef.

Jag funderar på om jag skulle ta och bli chef nån dag. En chef som lyssnar på medarbetarna, respekterar dem och deras åsikter, visar uppskattning för deras arbete och skämmer bort dem då och då med godsaker och överraskningar. En sån chef skulle man vilja ha.


Svenska schlagerfavoriter

Jag har hittat några riktiga gamla godingar som jag bara diggar!

Sofia Kjellgren - Handen på hjärtat. Vilken bra låt, och tusan vad tjejen kan sjunga!

Lizette Pålsson - Som om hela himlen brann. Vilken nostalgitripp.

Maria Rådsten - Vad som än händer. Okej, det är väl bara jag som minns den. Men jag skiter väl i er dåliga smak.

Py Bäckman - Långt härifrån. Vilket gung. Vilka kläder! Vilken frisyr!


Kärleksnumerologi

Som jag nämnt tidigare har jag tänkt gifta mig med skådespelerskan Jordana Brewster. Idag hittade jag en sida där man kunde testa hur man passar ihop med olika kändisar så jag valde Jordana och mig själv och tryckte på knappen. Så här blev resultatet:

Kompatibilitetsanalys för Annie och Jordana Brewster
Det här är en kombination som inte är den bästa. Förhållandet präglas av passivitet eftersom båda passar bäst tillsammans med en ledargestalt. En av parterna måste således ta på sig en ledarroll, och det är en situation som inte känns bekväm. Förhållandet kan bli lyckat, men nästan bara i de fall där det finns ett gemensamt intresse. Om båda är intresserade av det ockulta kan förhållandet faktiskt bli riktigt starkt. Parterna bör spendera mycket tid tillsammans för att inte glida isär.

Samstämmighet: 20%

Nej, det där var ju ingen höjdare. Det där testet tycker att jag ska bli tillsammans med Cameron Diaz istället, men.. neej..

Det är som Magnus Uggla säger i Astrologen:

Jag har gått över till nummerologi,
och räknat ut vår romans,
vi två vi bildar en vådlig kemi,
utan skuggan av en chans.
Det står du är stabil,
att jag är svag labil,
en nattsvart framtid nummerologen spår,
om vi inte skilda vägar går.
Du är den vackraste jag mött,
inte påmålad och falsk som andra,
du har väckt upp det jag trott var dött,
och fast det svider å jag lider är det bäst att vi bryter vårt band,
och inte trotsar ödets hand.
Fast du är den finaste jag mött.
Du är den vackraste jag mött,
inte påmålad och falsk som andra,
du har väckt upp det jag trott var dött.
Ja, du är den finaste jag mött.

Jag är med jordgubbar

När jag åkte hem från den soliga skärgården kändes det först lite surt, men sen märkte jag att det faktiskt finns en hel del trevliga saker här hemma i stan också. Som tex:


-Att träffa Miss F när det var så längesen

-Att bli bjuden på mumsig födelsedagslunch av Miss F på Caffé Nero

-Att Caffé Nero börjat med sin underbara Limoncelloglass igen

-Att gå till jobbet och hitta ett Glassogram i mitt postfack
-Att komma hem från jobbet och lyssna på sin skiva med Duffy som man fått av Miss J & Co

-Att konstatera att min jordgubbsplanta som jag fick av C har fått röda gubbar! Undrar om de är goda också?


Läst: "Du och jag Marie Curie" och "Erik Dahlbergsgatan 30"



De här två böckerna, som jag fick i födelsedagspresent av C och H, läste jag i helgen. De heter "Du och jag Marie Curie" och "Erik Dahlbergsgatan 30" och är skrivna av Annika Ruth Persson.

"Du och jag Marie Curie" handlar om Jenny som blir kär i Filippa i fotbollslaget. Hon upptäcker kärleken och hur det är att vara lesbisk medan hon spelar fotboll och tampas med föräldrar som inte märkt att hon blivit vuxen. Samtidigt skriver hon dagbok till Marie Curie. Varför just Marie Curie blivit utvald förstod jag inte riktigt, men tydligen har huvudpersonen fascinerats av henne.

Nästa bok, "Erik Dahlbergsgatan 30" ska visst vara en fristående fortsättning på den första boken. Den är i så fall väldigt fristående, för det enda som jag känner igen är namnet på tjejen och att hon en gång i världen spelat fotboll. I övrigt är allt väldigt annorlunda och jag känner inte alls att böckerna skulle hänga ihop. I den här boken handlar det om hur Jenny försöker hitta något meningsfullt att göra i livet och hur hon handskas med att älska en kvinna och samtidigt vara så dragen till en annan kvinna sexuellt att hon inte kan låta bli att vara otrogen.

Jag gillade: Språket, kärleksbeskrivningarna, detaljerna, att personerna känns så äkta
Jag gillade inte: Att alla lesbiska också denna gång är temperamentsfulla veganer, feminister, vänsterpartister och har krångliga relationer åt alla håll och kanter.

Grå arbetslördag, grön sommarsöndag

Jag var så glad över att jag äntligen skulle få komma ut i skärgården. De senaste tre fina soliga helgerna har det alltid hänt saker hemma i stan, så jag hade hunnit bygga upp en hel del längtan efter ren luft, tystnad, hav och bokläsande i solen på verandan.

När jag klev på bussen på lördagmorgonen hade det dock blivit alldeles mulet. och när jag klev av bussen 2 timmar senare möttes jag av ett lätt duggregn. Istället för solande på verandan lurade min mor ut mig på arbete i skogen. Det har nämligen varit stora maskiner här och avverkat och lämnat bråte över alla stigar så man inte kan ta sig fram.

Vi gav oss av med sågar och krattor och började rensa stigarna ner till havet. I fyra timmar höll vi på och jag märkte att jag inte längre var i samma form som när jag var en vältränad badmintonspelare. Vem har stulit alla mina muskler?

Idag när jag vaknade på morgonen i min sköna säng var i alla fall allt som det ska. Solen sken in genom gardinen och jag hörde fåglarna sjunga utanför. Det luktade kaffe och rostat bröd från köket och mamma och pappa smög försiktigt ut i trdgården med sin frukost för att inte väcka mig. Jag tassade ut i den gröna söndagsmorgonen och andades in luften som smakade sol, frihet, sommar och gräsmatta.


Väldigt stor rishög

Jag vill ta livet av nån

Hur blev jag såhär odisciplinerad, undrar jag när jag märker att jag börjat på ett tredje skrivprojekt utan att avsluta de tidigare. Den förra gången jag skrev en bok skrev jag den från början till slut utan att blanda in några andra projekt emellan. Det tog visserligen några år och boken fick vila i perioder, men jag visste ändå att den skulle bli klar till slut. Jag såg handlingen komma, lite i taget, och skrev ner den allteftersom. Så känns det inte alls nu.

Nu skriver jag på tre olika böcker. En har jag fått lägga åt sidan. Jag har skrivit tio sidor som är helt fantastiskt bra, men jag blev så deprimerad att jag inte kunde fortsätta.  De andra två böckerna måste jag vara på rätt humör för att kunna skriva på. Jag har så många olika humör så det är svårt att hitta en dag då jag både har tid att skriva och känner att jag befinner mig i rätt känslomässigt tillstånd.

I min första bok hade jag aldrig någon aning om vad som skulle hända härnäst så där kunde handlingen växla med mitt humör. De stackars huvudpersonerna fick stå ut med en hel del. Den här gången är historierna bestämda redan från början så det fungerar inte att få plötsliga infall och ta livet av nån. Synd. = )

The fastest finger

En gång i världen jobbade jag på Vägverkets kundtjänst för trängselskatt i Stockholm. Då var det där med trängselskatt helt nytt och vi fick en utbildning som var en månad lång för att komma igång. Vår utbildare hade hittat en rolig video på nätet och den spelade hon i ALLA fikapauser. Alla skrattade lika mycket varje gång.

Videon var en musikvideo med en keyboardist som hette Belinda och kallade sig Worlds fastest finger. I varje paus sattes OH-projektorn och Belinda tog plats i sin porriga nätoutfit och började älska med keyboarden. Det kändes inte som att hon hörde hemma riktigt i dagens samhälle, men min kompis K som hade rest runt nere på Balkan menade att keyboard fortfarande var väldigt populärt där.

Nog om det. Ladies and gentlemen.. I give you: Belinda!



Det här med horoskop...

I 28 år läste jag aldrig mitt horoskop. Nåja, de första fem åren kunde jag ju faktiskt inte ens läsa så dem kanske man får räkna bort. De två senaste veckorna har jag läst mitt horoskop på nätet, varje dag. Jag vet inte varför, men jag tycker plötsligt att det är jättekul. Det är inte så att jag tror på vad som står där, men på nåt vis roar det mig ändå. Om det står något smickrande suger jag i mig det allt vad jag kan. Står det några positiva förutsägelser om att allt kommer gå jättebra hela dagen eller att min stora kärlek väntar runt hörnet tänker jag: "Åh, så trevligt" och så blir jag lite extra glad den dagen. Ibland står det förstås något mindre positivt, men då ignorerar jag det helt enkelt och tänker att: "Äh, de där horoskopen är bara skoj".

Igår stod det i mitt horoskop att jag var otroligt effektiv på jobbet och inte visste vad jag skulle börja med, men det spelade ingen roll för jag skulle ändå hinna med allt. Haha, vilket skämt. Mitt jobb tar aldrig slut. Men jag kände mig ändå effektiv och duktig resten av dagen.

Idag stod det att jag var charmerande och diplomatisk i mitt umgänge med andra. Det var ju trevligt. G undrade om jag hade mutat dem som skrev horoskopen eftersom jag alltid fick så bra saker. Jag läste också Gullinuttans horoskop för henne och där stod att det passade bra att hon hade en romantisk relation med sin chef. Vad jag skrattade. Vår chef är en kvinna och även om Gullinuttan och chefen gillade kvinnor skulle en relation mellan dem vara lika osannolik som att.. ja.. jag kommer inte ens på nåt som är lika osannolikt! Två mer olika människor är svårt att hitta. Sedan fick jag en komplimang av Gullinuttan: "Charmerande och diplomatisk idag? Men det är du ju alla dagar." Naaaaaaaaaah....


Laddar med glass och 80-talshits inför den soliga sommaren

Jag har hört att det ska bli en pangsommar och då gäller det ju att vara förberedd. Det här har jag köpt idag:



Egentligen var det inte alls meningen att jag skulle handla någon glass, men glassbilen bromsade in bredvid mig och tutade så jag hoppade 3 meter upp i luften och halvt dog av skräck. Hur man kan dö halvt? Jättebra fråga, men så var det i alla fall. Det var när jag skulle blänga argt på bilen som jag såg alla glassarna på den där bilden på baksidan och hejdade mina steg. Nu har jag en stor förpackning "Splitisar" och en förpackning "Mini-marängcup" i frysen. När den här tillfälliga svackan är över ser jag fram emot en glass i solen. Sommaren kan börja! Vi firar in den med några somriga glada 80-talstjejer tycker jag. Och ni som ska fira sommaren i city kan få en till högajeanstreat att kolla in. Sedan avslutar vi med sommarens hetaste dancemoves. = )

Dansa med mig!

Idag har jag lyssnat på, skuttat runt till och sjungit med i den här låten med Suzzies orkester:

När våra blickar förenas undrar du nog vad jag vill
Det är någonting som gör att jag inte kan sitta still
Jag drivs av en impuls att ta din hand och säga kom
och om du accepterar gör jag vad du än ber mig om
Bara du vill

Dansa med mig Dansa mig varm
dansa i lust och nöd Dansa fram min glöd
och om vi dansar på gator Om vi dansar på torg
kan vi dansa fram glädje och dansa bort sorg

Våra kroppar vibrerar i precis samma takt
vi lär känna varandra fast vi ingenting sagt
det känns som elektriska stötar när jag nuddar vid din hud
det känns som om jag svävar för du dansar som en gud
så sluta inte

Dansa med mig

Dansa som du vill dansa tätt intill
Dansa dig stark dansa dig matt
Dansa idag dansa inatt
Dansa med mig för jag vill dansa med dig
Jag dansar jag dansar
med min själ
så sluta inte

Dansa med mig

Jag vet inte om jag blivit hjärntvättad av att ha hört låten för många gånger, men nu är jag otroligt danssugen. Synd att det är en helt vanlig onsdag och jag inte har någon att dansa med. Men om jag sjunger med tillräckligt högt kanske någon av grannarna kommer och dansar med mig?

Annie testar: Ansiktsbehandling

Jag hade aldrig varit på en ansiktsbehandling i hela mitt liv när G tyckte att jag skulle gå med henne till en elevpraktik där man fick behandlingarna jättebilligt. Det kändes väl inte riktigt som min grej, men jag har bestämt mig för att aldrig döma ut något jag aldrig testat så jag gick med på det. Vi beställde en 90-minuters djupbehandling.

När vi kom in på stället blev jag lite förvånad. Jag trodde man skulle få ett litet rum där man blev behandlad, men istället var där en stor sal där en massa folk låg i stolar och fick fransfärgningar och benvaxningar och allt vad det var. Inget privatliv där inte. Det kändes som att jag hade hamnat i en stor Barbiefabrik som skapade hårfria kvinnor med ren hy. Ett tag där funderade jag på att vända i dörren, men då kom det nån tjej och ropade upp mitt namn så jag tassade efter henne bort till en stol där jag fälldes tillbaka och fick mitt ansikte rengjort.

Sedan följde en massa olika krämer och masker och rengöring och fuktgivning och ånga och likström och varma handdukar i ansiktet och nån slags massage där hon petade och tryckte med fingrarna i mitt ansikte. Under den här tiden försökte jag hålla tillbaka alla mina responser på behandlingen: ibland ville jag bara gapskratta för det kändes så löjligt att ligga där med lera i ansiktet, ibland fick jag en sån otrolig lust att fråga henne om hon verkligen trodde att den där ansiktsmassagen verkligen skulle vara bra för nåt (vilket hon ju förmodligen gjorde eftersom hon hade valt att gå den där utbildningen), ibland ville jag gråta för det gjorde så ont när hon plockade mina ögonbryn, ibland höll jag på att somna och ibland var det bara jätteskönt. Efter behandlingens slut hade hon skrivit upp sjuttifjorton olika produkter som hon menade att jag måste ha, men som jag inte köpte. När jag reste mig upp ur stolen igen, lite lätt yr och hon hade tagit bort handduken som hon hade virat runt mitt hår var min frisyr helt förstörd. Håret stod åt alla håll och G skrattade åt mig och sa att jag såg ut som en manga.

Efter det var vi jättehungriga så vi gick på Caffé Nero och tröstade oss med Pappardelle con vitello och färskpressad hallonmangojuice.
"Jag kommer inte gå på nån ansiktsbehandling igen", sa jag till G.
"Inte jag heller", sa G. "Hon slängde bara på mig saker utan att tala om det innan. Jag blev jätterädd när det plötsligt kom ånga och landade handdukar i ansiktet på mig"
"Och vad trött man blir. Jag kan inte sluta gäspa."
"Är det inte ett namn? Jesper?
"Jo. Nu går vi hem och sover."


Den enda som förstår min humor är jag

Jag har en allvarlig sjukdom. Jag kan inte låta bli att säga konstiga saker fastän jag vet att ingen förstår ett jota av vad jag säger och fastän den enda som tycker det är roligt är jag.


Jag: Är du grön idag? Brukar ni inte ha röda tröjor?

Kaffekillen: Jo, men det är för att det är sommar.

Jag: Jaha. Kommer kaffemaskinen också bli grön nu?

Kaffekillen: Nej.


Omoget 3: Ullis

L säger:  Varför kommer aldrig ullis

L säger:  Måste ju sova tidigt

L säger:  Hm...

Annie säger:  Hon kanske har problem med intimitet?

Annie säger:  Hihihihihiiiiiiiiiiiiiiiiihihihiiiiiiiiiii.

L säger:  Va?

L säger:  Åhhhhhhhhhhhhhhhhh

Annie säger:  Aj, nu skrattar jag så jag får kramp i magen.

Annie säger:  Oj..mig trött.. ska nog ta ett bad o gå å lägga mig.

L säger:  Jag är också trött...

L säger:  Och ingen ullis här

Annie säger:  Knullis?

L säger:  Så vet inte om vi skjutit upp de

Annie säger:  Jaha. Ett sk skjut?

L säger:  Gå och tvätta munnen!


Omoget 2: Man ska vara fin och härlig

L säger:  C är lite less på att A inte verkar fatta att hon inte är intresserad.

Annie säger:  Och A är lite less på att C aldrig fattar att det är gay man ska vara.. haha

L säger:  Äh..

Annie säger:  Hihi.

L säger:  Man ska vara fin och härlig.

Annie säger:  Ja, DET ska man.

Annie sjunger: När man är en glad pensionär ska man inte vara till besvär

L säger:  Kommer det nån ful och äcklig hagga och har en fitta mellan benen är jag obrydd.

Annie säger:  Ja, jag med = )

L säger:  Så som sagt:  Det är ju personen som måste tala till en.

Annie säger:  Ja, tala får de gärna göra också.

L säger:  Dummer.

Annie säger:  Ja?

L säger:  Näe det var bara det.

Annie säger:  Jaha.

L säger:  = )


Omoget 1: Bajs

L säger: Allt bra me dej?

Annie säger: Jodå. Kontot 2990 saknar 29 471 kr men annars är det bra = )

L säger: Äh, noga då..

Annie säger: Jomenvisst. Noll kronor i diff ska det vara. Måste gå igenom det igen i morron. Blä. Det blir alltid fel på det där bajskontot.

L säger: Haha. Vet inte om jag hört dej kalla någe bajs innan. Så det måste verkligen vara det.

Annie säger: Jag kallar allt dåligt för bajs. Det kan min syster intyga = )

L säger: Eller, jo det var ju förstås den där bajsfrukten... Haha. Jag tror dej. Behöver inge intyg.

Annie säger: Ja just ja. Timarin! Men den såg ju verkligen ut som en bajskorv. Jag var tvungen att be G att flytta ner den från matbordet.

L säger: Taskigt. Stackars G och hennes frukt.

Annie säger: Hihi. Det är inte ett dugg synd om G. Hon har alldeles frivilligt sökt mitt eminenta sällskap. 

L säger: Hm. Hon kanske trodde du skulle bete dej lite mer moget av nån konstig anledning.

Annie säger: Näh, det tror hon absolut inte. Jag beter mig aldrig moget.


Grillfödelsedagsfest

Tack till alla trevliga människor som kom och firade min födelsedag! Ni som har några bilder får hemskt gärna skicka över dem till mig. = ) Surtanten hälsar också. Hehe. Nej, faktum är att igår hörde jag nåt ljud utanför fönstret och då var det några pojkar som rullade förbi sin grill med korvar på. Surtanten hade tydligen gett sig på dem också. Haha. Vilken hektisk säsong hon måste ha. Hur ska hon orka med att skälla ut alla när folk grillar 3 gånger om dagen?



Idag fyller jag 29 år och leker än.

29. Visst låter det väldigt gammalt?
"Ja", säger mina kompisar som är 27 och 28.
"29? Det är ju ingenting", säger tanterna på jobbet. Men om ett år är jag 30 och när man är 30 då är det ingen tvekan om saken: då är man vuxen. Som tur är har jag märkt att det här med att vara vuxen inte är så farligt som jag trodde. När jag var liten tyckte jag det verkade hemskt att vara vuxen för då var man tvungen att förstå en massa konstiga och svåra saker som till exempel att betala räkningar och fylla i deklarationer. Jag trodde att man automatiskt blev förtråkad när man blev vuxen och det verkade jätteläskigt.  Dessutom var man tvungen att jobba hela dagarna så man fick aldrig någon tid över att läsa serietidningar och spela dataspel.

När jag var tio år och såg mamma sitta med alla papper på köksbordet så sa jag till henne att:
"Mamma, jag kommer aldrig klara av alla de där vuxensakerna. Jag kommer inte förstå nånting." Men mamma försäkrade mig om att allt det där skulle jag lära mig med tiden. Och mammor har ju alltid rätt. Jag har faktiskt lärt mig en hel del saker sedan jag var tio, även om det där med deklarationer fortfarande är lite småknepigt...  =)
Men det allra bästa jag har upptäckt är att man inte behöver sluta leka och vara barnslig fastän man är vuxen. Man leker kanske på lite andra sätt än när man var liten, men det är ju fortfarande samma sak i grunden.

Apropå gaylitteratur och Hallongrottan..

..så har de numera den här boken också:


Handling: Anna och Isabella springer bokstavligen på varandra utanför föreläsningssalen på Stockholms universitet och Anna får en rejäl utskällning. Efter det bestämmer hon sig för att hålla sig långt borta från Den Arga, något som hon inte lyckas med länge. Isabella visar sig nämligen vara mycket mer än det man ser på ytan och Anna kan inte låta bli att ta reda på mer.

(Boken finns också på sajten Vulkan.se)

Jag vann Suzzie på auktionen

Länge länge har jag tyckt att Suzzie orkester borde ha en greatest hits-skiva, men jag har aldrig sett någon så jag antog att det inte fanns. När jag hittade en blogg där en tjej skrev om svenska 80- och 90-talssångerskor passade jag på att fråga henne. "Jovisst finns det en greatest hits", sa tjejen, "men de säljs inte i affärerna och är väldigt svåra att få tag på. Då och då kommer det dock in ett ex på Tradera." Och vad säger hon sen? "Jag ser faktiskt att det finns en där just nu." Wow. Alldeles till mig loggade jag in på Tradera och bjöd på Suzzie-skivan. Nån oförskämd typ försökte bjuda över mig men till slut lyckades jag kamma hem den till det facila priset av 84 kr. Nu väntar jag med spänning på paket från Posten.
Tack Nina för hjälpen.  = )


Min Stockholmssöndag i bilder

Idag har jag hållit mig i området runt Hornstull. Jag mötte upp H och C vid tunnelbanan och sedan knallade vi ner till bokhandeln Hallongrottan.

Där hittade vi mycket roliga saker. Filmer, böcker, pins, klistermärken, nyckelringar. Jag köpte de här böckerna:

Och den här filmen:


I närheten av Hallongrottan hamnade vi på en invigning av en affär som hette Vintage Plant och sålde begagnade krukväxter.


Sedan blev vi hungriga och gick in på Copacabana och beställde mat som vi tog med oss. Jag kan verkligen rekommendera mangosmoothien med röda vinbär.


Maten tog vi med oss till Tanto där vi satte oss i gräset och åt. I vanliga fall brukar där inte gå runt kameler men den här dagen var Cirkus Victoria på besök.


Jag knallade sedan tillbaka till Kungsholmen över Västerbron.


När skateboardgenerationen får barn tar de tydligen med barnen på brädan. Tur att det finns longboard.


Om man är jättetörstig när man går i i mataffären blir det lätt att man bara handlar törstsläckande saker. Hur tusan ska jag nu få ihop en middag av det här?

RSS 2.0