Sweetiedarls, what´s the goss?
Det ekar gospelmusik i korridorerna. Jag kan riktigt känna chefens frustration. Han har ju infört klädkod och strikta regler för hur kontoret ska se ut. Allt ska vara välstädat och i perfekt ordning på våra rum och skrivbord. Ingen mat får ätas utanför fikarummet. Allt ska ge ett professionellt intryck. Men chefens nya kollega älskar att höra på musik på hög volym, och chefens nya kollega känner inte till chefens regler. Eftersom de båda två är på nästan samma nivå i maktpoäng i auktoritet och kunskap tror jag inte chefen vet om och hur han kan påpeka detta. I vilket fall är det intressant att se honom våndas. = )
Håller just nu på och ringer runt till restauranger och frågar vad en stor stark, 3cl renat brännvin, 75 cl billigt bordsvin, 33 cl öl och 33 cl lättöl kostar. Nej, jag förbereder inte en underlig barrunda, även om man kanske skulle kunna tro det. = ) Men restaurangerna måste fylla i något som heter Restaurangrapport där de ska redovisa hur mycket alkohol de sålt under året och för hur många penningar. Fast restaurangerna vill helst inte fylla i några papper utan skickar glatt vidare dem till mig som får göra dessa efterforskningar i alkoholens värld.
Jag fick nyss ett nytt jobb. Eller nytt och nytt, jag ska bli Nissa på Manpower igen, vilket jag varit en gång tidigare, men egentligen märker man inte så mycket att man arbetar på Manpower för man hamnar ju på något företag och arbetar där hela dagarna så det känns mer som man är anställd där. Det hela gick till ungefär såhär när min personansvariga ringde:
"Vill du börja jobba hos oss igen?"
"Okej"
"Bra, då skickar jag över kontraktet."
"Det blir bra"
"Okej. Hejdå"
Det känns i alla fall helt okej och eftersom jag är lite osäker på vad jag egentligen vill jobba med tror jag det blir bra att få komma runt lite och se vad olika företag gör. Min personansvariga nämnde något reklam- och mediaföretag som kunde vara intressant.
I helgen var det tävling och det känns i kroppen idag. Jag börjar bli ruggigt otränad. Det är svårt att få tiden att räcka till när det finns så mycket trevliga saker att göra. Träffa hemliga beundrarinnor och liknande. Mina arbetskamrater påstår att jag rör mig lika smidigt som någon gammal stel pensionär. Men om det gör så här ont att bli gammal ska jag börja äta krumelurpiller och aldrig bliva stur. Bestimmt.
Om fem timmar ska jag till frisören. Frågan är om jag till dess har kommit på vilken frisyr och vilken hårfärg jag vill ha. Förmodligen inte. Men det brukar lösa sig på nåt sätt ändå. Annars kan jag ju köra på Lufsens uppmaning att inte göra något dumt = inte klippa mig och inte färga håret. Men frågan är om inte frisören undrar vad jag gör där då?
Den som har ett gott minne kanske erinrar sig att jag skrev att jag gärna skulle gå någon intressant kurs. Nu har jag faktiskt anmält mig till kursen ”Roman och novell” på Folkuniversitetet. Ska bli så spännande! Hoppas nu bara att jag hinner gå dit också… = )
