Jesus Helen


Ibland...

...ändras saker och ting snabbt. Mycket i ens liv ändras tex när man går från att vara lyckligt kär sambo till att plötsligt stå ensam och förvirrad i livet och försöka förstå vad det var som egentligen hände. Perspektiv. Det får man. Och många nya tankekedjor sätts igång. Inte bara sådana som har med kärlek att göra. Nej, tankarna flyger iväg i alla möjliga riktningar. Inget i livet är givet längre. Det är som att stå med en tömd korg för på nytt välja vad som ska finnas i den. Och det är inte helt klart. Det tål att funderas på.

unless


Jodå



Jag hittade en sida som listade världens finaste pooler. Den här verkar ju rätt juste.

Leva upp till förväntningarna

Som varande schlagerflata borde jag förstås ha nämnt åtmintone någonting om Melodifestivalen, men jag har inte hunnit med riktigt! Men ni får se detta misslyckande som att ni aldrig riktigt vet var ni har mig, vilket gör mig till en oerhört spännande och intressant människa. Ja, vaddå, jag kanske väljer att ha en positiv livsåskådning? Men jag har tittat på Mello förstås. Och röstat på Loreen flera gånger. Och den här gången höll Sverige med mig!

Annars kan man förstås hoppa över hela Mello helt och bli utanför i diskussionerna på kafferasten. Men om man är pensionär är det kanske inte lika farligt. Systeryster och jag frågade Moms om hon hade hört Loreens låt. Hon svarade: "När jag gick förbi tv:n såg jag ett stort hår som skakade. Så jag gick vidare."

 


Helgen i bilder



Idag bjuder jag på lite av min helg i bilder! Ja, det var förstås J som hittade skylten med Varning för marsvin, men den ska sitta på vår gemensamma ytterdörr. Problemet är bara att jag redan har en likadan skylt som varnar för drake, men det kan förstås vara bra att varna för alla farliga djur som uppehåller sig i vår lägenhet.

På konstmässan Supermarket i Kulturhuset kunde man plantera sin idé i en kruka och man fick sedan krukan inslagen i papper så att man kunde ta med den hem. Nu står våra idéer i köksfönstret. Det ska bli spännande att se om något växer upp!

Tulpaner! Är de inte fina? Jag gillar tulpansäsongen. Jag gillar också blodapelsinsäsongen. De sammanfall lite grann faktiskt. Oh vad gott det är med pressad blodapelsin! Och om man sitter vid köksbordet och dricker den så kan man njuta av de vackra tulpanerna samtidigt.

Och ser ni vilka fina assietter jag har köpt! Mon amie! Vi var på Antikmässan och tittade på alla fina prylar som fanns där. De flesta prylarna var rätt dyra tyvärr, men de här assietterna fick jag i alla fall till ett överkomligt pris. Nu önskar jag mig tekoppar i samma tjusiga mönster. Sedan kan det bli tantfika med klass!


Over n out!

Jag kanske inte är så gammal ändå

Tänk, det känns inte alls som längesedan det var jag som var bland de yngsta i släkten. Det var på mig och min syster alla fick vänta medan vi öppnade alldeles för många julklappar. Nu är det mina kusinbarn som är de unga och jag är en av de vuxna som applåderar de små barnens tuschpennor och leksaksbilar. Jag har till och med tröttnat på att se Kalle Anka! Det hade jag aldrig trott om någon hade sagt det till mig för tjugo år sedan. Men idag var jag tillbaka på arbetet där följande konversation utspelade sig:


Tant A (upprört): Vafan, banken tar ju avgifter på allting! Varför tar de avgift när de får IN pengar till sig? Det är sjukt!

Annie (roat): Javisst, du får sätta dig därnere i parken mellan tälten med Occupy Stockholm och protestera: Systemet är problemet!

Tant B (hojtar): Palme och Geijer, Nixons lakejer!

Annie: Förlåt?

Tant B (viftar bort och fortsätter arbeta): Äsch, du var inte född då.


Nej, efter lite googlande kunde jag konstatera att dessa slagord skanderades i början av 1970-talet, så faktiskt var jag inte född då. Det är bra att ha äldre kollegor att jämföra erfarenheter med. Då känner man sig så härligt ung och okunnig. 


Lite sen...

Hoppas ni har haft en fin jul och att ni får ett minst lika fint nyår! Ni kanske tycker att man bör önska en god jul innan julen har inträtt, men jag har inte hunnit med att skriva så mycket blogg på grund av för mycket arbete, resor, julstress och mysig flickvän. Jag har faktiskt sett två lesbiska filmer också, som jag inte hunnit recensera än. Men plötsligt händer det...

Just nu måste jag dock ta mig iväg till arbetet, fastän norrmännens Dagmarstorm viner utanför i mörkret. Jag ska leta fram någon tung sten eller ett städ som jag kan bära med mig så att jag inte blåser bort. Till storms mitt djärva jag!

11-11-11

C: Det finns de som säger att jorden går under idag klockan 11,11.
Annie: Ok, ska vi gå ut och äta 11,10 då så att vi åtminstone har lunchrast när jorden går under?
C: Ja, bra idé. Vill ju njuta av en sista måltid.
Annie: Påminn mig om att jag måste handla cd-skivor att bränna på vägen tillbaka ifall jorden inte går under.

 


Dagen jag blev hetero och gift


From: Annie
To: HEMKÖP KUNDKORT

Hej Hemköp!

Min Vi-affär blev just en Hemköp-affär och skickade hem ett Hemköp-kort till mig, men jag skulle behöva ett till min sambo också. Kan ni fixa det?

Hälsningar Annie


Från: HEMKÖP KUNDKORT
Till: Annie

Tack för din e-post! Vänligen återkom med din mans personnummer och fullständiga namn så ska vi se till att han får ett kort skickat till sig.

Med vänlig hälsning,

Diane
Hemköp

From: Annie
To: HEMKÖP KUNDKORT

Hej Hemköp!

Min man heter Josefin och har personnummer XXXXXX-XXXX.

Hälsningar Annie


Annie, vad har du för dig egentligen?

Om du, kära läsare skulle tänka att: Den där Annie, hon skriver så sällan numera, vad har hon egentligen för sig? Varför skriver hon inte? Mår hon dåligt?

Nejdå, jag mår inte dåligt alls. Jag har det tvärtom riktigt bra. Jag lider nog bara av tidsbrist. Det är en mycket utbredd sjukdom i dagens samhälle. Men nu när jag ändå skriver tänkte jag passa på att berätta lite om en liten liten del av mitt liv, nämligen den här helgen. Det beror till störst del på att mitt minne är så dåligt så jag minns inte vad som hände innan dess.

Vi börjar med fredagkvällen! Den minns jag klart och tydligt. Jag och Systeryster och Finaste åt middag och begav oss därefter till Gröna Lunds nöjesfält. Dock inte för att förlustiga oss bland karusellerna utan för att lyssna till Bo Kaspers orkester, som där skulle spela. I väntan på detta inmundigade vi glass av märket Ben and Jerrys och försökte hålla oss nära scenen men utan att hamna bakom för långa människor. Sedan spelade och sjöng de duktiga musikerna för oss. Det lät ungefär såhär:




Efter en god natts sömn cyklade Systeryster och jag på lördagsmorgonkvisten in till huvudstadens centrum för att där få saxen i håret. Det resulterade även i att jag nu har en annan hårfärg än den jag hade innan. Eftersom klippandet skedde så nära inpå det Nordiska Kompaniet var jag naturligtvis tvungen att passa på att besöka deras eminenta teaffär och skaffa påfyllning till hemmets teburkar. Sedan cyklade vi hem igen. Och vad hände sedan? Jo, efter att Finaste och jag mumsat i oss kantarellpasta med haricotsverts tog vi tunnelbanan ut i förorten för att där besöka min lille tvåårige kompis och hans mamma , mata dockor med russin och plocka äpplen och päron vid ett slott.

Sedan begav vi oss in till stan IGEN för att gå på konsert IGEN! Hänger ni med nu eller börjar det bli mycket? Ni förstår att jag inte kan minnas allt. Jag har alltså hunnit till lördag kväll nu och Finaste och jag tog plats i Globen för att se självaste fru Dolly Parton. Vi såg dock inte mycket av henne. Vi såg en glittrig prick därnere på scenen. Men vi hörde henne i alla fall. Hon hade en fin röst och kunde spela hundra olika instrument. Det var imponerande.



(Nej, Kenny var inte där, men väl ersättningsgubbe)

Då är lördagen äntligen slut och efter att vi sovit igen går vi över till söndagen. Det är alltså idag, kan jag förtydliga, om någon skulle känna sig tidsvill. Och idaaag... idag har vi varit i en sportaffär och köpt löparskor åt Finaste. Och vi har även varit i en mataffär och köpt.. ja.. mat förstås! Sedan åt vi upp en del av den mat vi köpt till lunch. Därefter provade vi Finastes nya löparskor på en runda. De fungerade mycket fint. Sedan har jag faktiskt inte hunnit med så mycket mer den här dagen. Det är nog bäst att jag slutar skriva här så att jag hinner med några fler trevliga saker innan läggdags!



Kan man skicka kvittot till Ellen?

Eftersom Ellen Degeneres aldrig skickade mig någon free toaster när jag gick med i klubben så har jag idag införskaffat en egen. Kanske kan man skicka kvittot och be att få pengarna insatta? Jag har också skaffat mig tillhörande bröd, "Mr Toast", hos underbara surdegsstenugnsbageriet Fabrique på Odengatan. Det här tror jag Älskade kommer att gilla!

En sak förvånade mig idag, när jag var inne hos Elgiganten för att införskaffa ovan nämnda brödrost. Jag brukar nämligen få stå och vänta på att få hjälp av någon där. Men idag, idag skulle jag ju bara ha en brödrost, så då brydde jag mig inte ens om att be om någon hjälp. Nej, jag började bara titta runt i hyllan och schwopp så stod en kille där, leende, och ville erbjuda mig sin kunskap i brödrostarnas förtrollande värld. Glatt pratade han på om grillgaller och stabilitet och det ena och det tredje. Nu kan jag inte låta bli att undra om det här fenomenet på något vis hänger ihop med den korta kjol jag bar idag, och att han dök upp när jag hukade mig fram över en hylla. Kanske är jag orättvis, men det brukar faktiskt inte komma expediter springande i vanliga fall. För att få statistiska bevis på detta kommer jag nu handla teknik varanannan gång iklädd jeans och varannan gång iklädd kjol, för att avgöra om det ligger något i min teori.

Nu börjar Allsången med Måns Semmelröv som pappa brukar säga. Men jag tror jag faktiskt att jag satsar på en joggingrunda istället. Han är nästan lite för käck och gullig, den där Måns. (Förlåt H..)

Precis som det ska vara



Jag har längtat så efter sol, semester och skärgård - den perfekta kombinationen. Nu har jag fått dem alla tre och jag är precis lika lycklig som jag trodde att jag skulle vara. Extra bra är det när jag får plocka smultron och krama Finaste också. I morgon ska det regna sägs det, så det måste vara en bra dag att titta in till stan och tvätta lite.

Fredag

Den första dagen jag jobbade denna vecka var även den sista. Låter det skönt tycker du? Det kunde det ju ha varit, men det var på grund av sjukdom jag tvingades stanna hemma nästan hela veckan och när jag låg i soffan och hade ont i varenda led i kroppen medan yrseln gjorde att jag knappt orkade se på tv, just då hade jag tusen gånger hellre jobbat.

Men idag gjorde jag alltså comeback! Det var bara några stycken inne på kontoret. Jag försökte jobba stenhårt. En tjej hade dock med sig sin son. Han hittade mig direkt förstås. Jag misstänkte det. Jag utsätts alltid för alla barns lekar av okänd anledning. Som tex: 

"Vet du om att den här knappen kan höja och sänka ditt skrivbord? Titta: Vrrrrrrrrrrrrrr, vrrrrrrrrrrr, vrrrrrrrrrrrr"

eller:
"Titta, i den här kan man mosa papper. Jo, titta."

eller:
"Jag kan dra i ditt passerkort såhär långt. Sen kan jag släppa. Scchving - pang! (Jätteglad) Gjorde det ont?"

Nu är jag hemma och pustar ut. Jag går runt och bara hemmapysslar lite iklädd gröna klackskor. Om gröna klackskor nödvändigtvis hör ihop med hemmapyssel? Nej, men jag måste gå in dem innan jag ska gå på bröllop i dem. Det är som att vara i ett helt nytt hem när man är tio centimeter längre. Nej, nu ska jag packa lite, för i morgon bär det av ut i skärgården!


Barcelona

En väldigt vacker och spännande stad har jag varit i. Inte gjorde det något att det var varmt och skönt heller. Jag har fått se hus av Gaudí och målningar av Dalí och jag har gått barfota på stranden, allt i det finaste sällskapet.

Nu är jag hemma i Stockholm igen. Det blåser kallt ute och jag sitter ensam inomhus och nyser. Eller som Eva Dahlgren säger: Ena dan i himmelen. Nästa dag i skuggan av den. 


Eurovision song contest

Sådär ja. Nu är jag bänkad framför Eurovisionen och fyller som vanligt på detta inlägg allteftersom. Los geht´s!

21:08 Stefan Raab öppnar med Lenas vinnarlåt Satellite från förra året i glad jazzversion men jag måste nog säga att jag gillar orginalet bättre.

21:15 Finsk pojke med gitarr i armhålan vill rädda planeten. Han sjunger helt ok dock.

21:18 Nu ska Bosnien och Hercegovina framträda. Dino som sjunger har tydligen Eva Dahlgren som favoritartist. Så sött. Och vilka käcka små skutt han gjorde plötsligt. Det svänger mer och mer det här.

21:23 Danmark framför tråkig låt med tråkig text. Sångaren har försökt kopiera tvillingarna Jedwards frisyr men det hjälper inte.

21:27 Litauen verkar ha årets disneylåt. Det finns alltid en disneylåt. Oh, nu använder hon teckenspråk! Det är nästan som på schlagerkvällen på pridefestivalen! Om vi bjuder in henne kan teckentolken gå på rast under hennes nummer.

21:31 Oj, så pinsamt. Den ungerska sångerskans klänning verkar ha fastnat i trosorna när hon var på toa. Att ingen sa nåt innan hon gick på scenen.

21:35 Om Jedward tittar åt sidan ser han bara sin brors hår pga höga axelvaddar.

21:40 Sveriges bidrag är åtminstone snyggt även om bosniska Dino kanske inte tycker texten lever upp till Eva Dahlgrens nivå.

21:44 Vilken tur att vi inte skickade the Moniker till Eurovision. Estland går ju också nerför en gata i sin låt!

21:47: Greklands bidrag är som Eurovision var förr i världen. Tråkigt och obegripligt. Kan någon hämta in Eric Saade igen?

21:50: Har ryssarna samma danssteg som Eric Saade? Varför då tro? Men låten var trist.

21:55: Nu har man tydligen lagt in en mellanakt från någon opera. Nähä, det är visst Frankrikes bidrag!

21:58 Så oitalienskt det italienska bidraget är. Det är som ett nummer ur en amerikansk jazzmusikal.

22:06 Schweiz har en vers med ingen refräng. De glömde visst den. Nu glömde hon texten också och kör med Nananana. Men det går ju också bra.

22:09 Blue sjunger för Storbritannien. Den här låten är tydligen livsfarlig enligt experterna.  Jag tycker den var rätt trist.

22:14 Jag undrar om moldaverna tar sig själva på allvar eller om de bara skrattar åt oss som tvingas se på dem.

22:17 Taken by a stranger eller taken by Lena? Man får väl bestämma sig tycker jag. Lena sjunger fint. Det är som en blandning av Amy McDonald och Dolores o Riordan.

22:22 Eloise! Nej men vänta, det där är inte Arvingarna! Från Rumänien? Så oväntat.

22:25 Den österrikiska sångerskan sjunger mycket vackert, men hur går melodin? Jag fattar inte. Än hit och än dit går det. Det här är inte direkt något man kan nynna på efteråt...

22:30 Han försöker få tag på henne men missar hela tiden. Kanske har han glömt sätta in linserna. Åh, nu lyckades han till slut. Det var ju för väl.

22:34 Slovenien har hyrt in Xena the warrior princess. Coolt.

22:39 Det är fint att den bortgångnes vänner framför hans bidrag, men låten var inte så jättekul. Och slitna jeans är inte så värst eurovisionfestligt.

22:42 Spaniens bidrag är en parodi på Spanien. Ironi på hög nivå.

22:48 Den ukrainska sandkonstnären som ritar på skärmen är hur duktig som helst. Men låten kommer jag inte att minnas.

22:53 Annika Lantz säger att hon blev hypnotiserad av sångerskans örhängen. Jag håller med. Låten var ingen höjdare.

22:54 Sista låten. Georgien. Jag är trött och låten är trist. Oj, nu blev det skränig rock också.

Men nu är det slut! Tänk vad tiden gått fort och vad mycket vi gjort, men nu är det slut för idag!

Vad gillar jag nu bäst.. jag tror jag gillar Bosnien och Hercegovina bäst. Ja, det är alltså bara ETT bidrag. Vill bara förtydliga. Vilka var mer ok.. Slovenien, Tyskland, Ungern.. Ja, jag nöjer mig med dem.

00:18 Jag är fortfarande vaken! Och Sverige ligger tvåa i rösträkningen för tillfället. Hur det än går får man väl säga att Eric kommit undan med äran i behåll.

00:23 En tredjeplats för Sverige! Klart godkänt! Nu får vi sova! Goodnight, dix points.

Vad vi skulle ha skickat till Eurovision




Thus the native hue of resolution is sickled oer with the pale cast of thought..


Hoppsan då

Det verkar som att jag skrev mitt förra inlägg i mars och nu är det redan maj. Men jag har massor av saker att skylla på om det skulle vara någon tröst. Mest jobb förstås. Alltid finns det massor att göra på mitt jobb. Dessutom har jobbet flyttat på sig så att det nu tar 45 minuter att ta sig dit istället för 5. När ska jag hinna skriva och rita serier är det tänkt? Och när ska jag se spännande flatfilmer och recensera dem? I sommar kanske? Fast då har jag i och för sig tänkt att det ska vara underbart väder så att jag kan bada och sola. 

Nu låter det kanske som att jag sitter här och tycker synd om mig själv, men så är det faktiskt inte. Jag har det faktiskt rätt bra. Speciellt när jag inte jobbar. =)

Upplysning eller Nej tack, jag behöver inte botas

Jag kan knappt tro det. Har Apple verkligen lagt till en Iphone-app som ska "bota homosexuella genom Jesus"? Ibland känns det som att vi kommit så långt och sedan händer sådana här saker och man börjar undra.. Ni därute som inte förstår, låt mig förklara det här för er: Jag är född homosexuell, jag trivs med att vara homosexuell,  om ni tror att Gud skapat mig så har han skapat mig homosexuell och Jesus har förmodligen inte den minsta lust att ändra på mig. Det enda som skulle kunna göra världen lite bättre vore om ni därute bara kunde acceptera alla människor precis sådana som de är istället för att försöka göra dem likadana som ni.

Om man ska se till de bra sakerna som ändå händer, så är en av dem att det äntligen skapats ett bra utbildningsmaterial om sex till skolan: http://www.aftonbladet.se/webbtv/nyheter/inrikes/article12510018.ab


På kalas

Hej allrakäraste läsare! Hur mår ni? Jag mår rätt så bra faktiskt, förutom lite halsont.

Idag har jag varit på barnkalas. Eller, rättare sagt har jag hjälpt till att anordna kalaset när min lille sobrino fyllde 2 år och skulle ha kalas tillsammans med sin tjejkompis.

Igår bakade jag en massa bullar och idag har jag blåst och knutit väldigt många ballonger så att mina fingertoppar är alldeles ömma. Mamman (engelsktalande) till det andra fölsebarnet var en hård general. Hon gav order om hur ballongerna skulle knytas och visade direkt var skåpet skulle stå:
"I`ll show you. Just look. No chattering."
Ord och inga visor! Jag lyssnade andäktigt utan att öppna munnen och knöt sedan perfekta ballongstaplar på löpande band innan jag blev befordrad till att duka, blanda saft, skära frukt och slutligen till att fotografera. Fotograferandet var nog den allra roligaste delen faktiskt. Barn bryr sig inte om när man tar kort på dem så de blir ofta mycket naturliga och glada på bild.

Full rulle var det. Hela tiden. Jag tror mammorna har väldigt höga krav på sig själva när de ordnar kalas och stressar upp sig till onödigt höga nivåer. Det kan inte rimligtvis vara de små barnen som bryr sig om hur ballongerna hänger eller om kakan syns genom glasyren så förmodligen är det inför de övriga föräldrarna som allt ska vara perfekt.

Nu är jag mycket mycket trött. På grund av kalaset eller på grund av förkylningen? Lite av varje kanske. Nu är det läggdags! Godnatt därute, var ni är är. (J, jag saknar dig massor. Puss.)

Tidigare inlägg
RSS 2.0