Curiouser and curiouser
Ett ex till mig hörde av sig och var ledsen för hon hade fått veta att tjejen hon varit tillsammans med senaste året hade träffat någon annan samtidigt. Jag blev arg. Jag förstår inte hur man kan behandla någon som är så otroligt snäll och god på det sättet. Jag förstår faktiskt överhuvudtaget inte hur man kan vara otrogen. Om man älskar någon vill man väl bara vara tillsammans med den personen? Är då otrohet ett tecken på att kärleken inte är tillräckligt stark? Men varför är man då tillsammans med någon man inte älskar? Nej, det där kommer jag nog aldrig förstå.
Kom att tänka på texten som är inristad i en av mormors gamla keramikskålar som står ute i vardagsrummet på det gamla träskåpet. Det finns bara två kvar, för en tappade jag i golvet när jag var liten. Jag minns än idag hur ledsen mormor blev och hur ledsen jag blev för att mormor blev så ledsen. Haha. Nåja, tillbaka till texten. Såhär stod det:
Förr ska flinta i berget brista
Förr ska fåglarne stämma mista
Och kråkan sjunga som näktergal
Än jag min käresta svika skall.
Ganska fint va? Syrran påpekade dock att det inte är riktigt logiskt att fåglarna mister sina stämmor men att kråkan fortfarande kan sjunga. Jag förklarade för henne att det naturligtvis är alla de andra fåglarna som mister sina stämmor och bara kråkan som ensam sitter kvar och sjunger som en näktergal. Fast nu kommer det ju förmodligen ändå aldrig att hända så det är nog inget man behöver bekymra sig över.
