Annies blogg

Ja, det är något jag har funderat över på sistone. Personligen skulle jag nog tycka att något romantiskt är något som någon gör som visar att personen har känslor för mig. Om jag får röda rosor blir jag väldigt glad för att det visar att någon tänker på mig. Om någon anstränger sig att ordna en fin middag för mig får det mig också att känna mig speciell och älskad och jag skulle säga att det var romantiskt. Men det måste ju vara större än så. Om jag sitter tillsammans med någon jag älskar och ser på solnedgången är det också romantiskt, och då är det inte direkt något den personen gjort för mig, fast hon har ju gjort det MED mig förstås. Är romantik något vackert man upplever tillsammans då kanske? Men vad innebär det då att en person säger: "Jag är inte så romantisk"? Innebär det att personen inte tycker om att uppleva vackra saker tillsammans med någon annan? Eller att personen bara har ett snävare begrepp för vad romantik är och inte tycker om att köpa blommor och dricka champagne?

Och något jag funderat extra mycket över, är vad som händer när man vänder på det hela: Om jag träffar en person som inte ordnar mysiga middagar för mig, inte köper blommor åt mig, inte skriver söta sms och säger att hon saknar mig och hänvisar till att hon inte är romantisk, kan man då acceptera den förklaringen utan att börja fundera på om det inte snarare är en brist på känslor som ligger bakom det? Jag menar, när jag är riktigt kär i någon, då tänker jag på henne hela tiden, kan inte låta bli att höra av mig, inte låta bli att säga att jag längtar, inte låta bli att köpa mer eller mindre fåniga presenter. Men det kanske bara är jag? Kanske inte alla funkar så? Kanske finns det människor därute som älskar men ändå aldrig visar det? Men VARFÖR i så fall?

/Brydd Annie en torsdag i juli