Wild hormones attacking

Igår var jag av någon anledning ganska deppig och grinig. Säkert hade det med några hormoner att göra. Det är ingen idé att du försöker inbilla dig att det är du själv och dina egna tankar som styr över din kropp och ditt humör. Nej nej, det är några opålitliga skojfriska hormoner som styr allt du gör. Ja men tänk efter: Har du inte vaknat en morgon och tänkt: VARFÖR var jag så otroligt glad igår och snackade så mycket skit så alla trodde jag var halvgalen. Hade någon spetsat mitt mineralvatten? Eller: VARFÖR var jag så nere igår. Jag har det ju hur bra som helst! Ja, så igår var jag oförklarligt mycket ledsen och trodde att ingen tyckte om mig och hela världen var emot mig. Men efter att ha träffat Lufsen, nyhemkommen från Paris, lyckades jag på någotvis besegra hormonerna för nu känner jag mig go å glad igen.

På jobbet fick vi höra schlagers hela dagen idag för det pågick nåt slags melodifestivalarrangemang utanför på gatan. Efter att ha lärt mig mycket nytt, blivit kallad Anna och Sandra av mina nya kollegor och ätit lunch med min nyblivna jobbgranne Frida gick dagen mot sin ända. Jag hade tänkt gå till gymmet och träna flitigt, men när jag hade gått ner i tunnelbanan kom jag på att jag faktiskt mycket hellre vill åka hem och baka bröd. (Ja, vem har lust att vara rationell när man hör rock n roll på saxofon, som Dejt brukar säga.)

Det har alltid irriterat mig att man inte själv kan baka såna där riktigt goda bröd som man får på en del restauranger. När man försöker baka matbröd hemma blir de oftast smaklösa och mycket kompakta. I alla fall har mina blivit det hittills när jag försökt med dåliga recept ur Vår Kok Bok. Men sen gav min kära syster mig en riktig bakbok från Riddarbageriet i julklapp och den har jag börjat baka ur. Och nu blir bröden goda! Och på en gång har det blivit jättekul att baka. Kan verkligen rekommendera den boken. Där står precis hur man ska göra allt: knåda, jäsa och spruta med blomsprutan in i ugnen. Att jäsa har jag för övrigt alltid varit bra på. ; )

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0