Kärleksförklaring nummer 2

Kom just hem från landet. I stort har det varit en fin helg. (Förutom förkylning och envetna tankar som hittade fram till mig fastän jag försökte skaka av mig dem.) Jag ÄLSKAR sommar, värme, sol, hav och grönska. Det är så otroligt fint. Och solnedgången igår kväll var något man inte ser varje dag. Men jag kunde inte hjälpa att önska att M varit där med mig.

Det blev en ganska tidsödande hemresa. Först buss till Roslagsmetropolen Norrtälje, sedan buss till Danderyds sjukhus, sedan buss till Solna, promenad hem till syrran där jag hämtade min cykel och sen äntligen hem.

När jag skulle hoppa på den första bussen uppstod ett litet problem: Jag befann mig ute i skärgården och där fanns ingenstans att köpa bussbiljett. (Som ni kanske vet får man inte betala pengar till busschauffören längre.) Jag hade heller inga pengar kvar på min mobil. Hur skulle jag komma hem? Till slut kom vi på att jag var tvungen att låna mammas stenåldersmobil som det faktiskt fanns pengar på.
"Men vet du hur man skickar sms då", undrade mamma. "Det vet nämligen inte jag."
"Klart jag vet det", sa jag och slog på stenåldersmobilen. Jag klickade och klickade och försökte få iväg de där bokstäverna till SL, men jag lyckades inte slå av automatfunktionen. Jag fick gå på bussen och säga:
 "Hej, jag ska försöka köpa en sms-biljett, men jag har inte kommit på hur man skickar ett sms. Kan jag komma fram lite senare under resan och visa min biljett?" Chaufförtjejen skrattade och menade att det gick bra. Tio minuter senare lyckades jag överlista Siemens och skicka ett sms till SL.
När jag kom fram till Solna och hade hämtat upp min cykel var jag så hungrig att jag var tvungen att åka förbi pizzerian (världens godaste calzone finns på La Pizza på Råsundavägen). Jag stoppade ner pizzakartongen på högkant i cykelkorgen och körde vidare. Vid järnvägsövergången var bommen nedfälld och en pappa stod med sin son och väntade.
"Här får man akta sig", sa pappan. "Annars kan man hamna under spåret." jag funderade för mig själv på hur tusan man skulle bära sig åt för att hamna UNDER spåret....
Nu ska jag springa ner i tvättstugan innan mina snabbfotade grannar snor min tvättid.
Puss på er

Annie

Kommentarer
Postat av: Anonym

Tyvärr, Världens godaste calzone finner du på Grande vid Bangatan i Solna.

2008-05-19 @ 02:16:16

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0