Annies blogg

Först fick jag alltså sjunga i mataffären och idag var det dags att ta sig till Meter Television i Frihamnen för casting. Väl där fick jag ett tjockt häfte med låttexter där jag skulle fylla i utelämnade ord eller meningar. När det var klart fick jag komma in i ett rum där två människor satt vid ett bord och en filmkamera stod klar. De spelade upp början av en låt på nån bandspelare och när de stängde av den skulle jag fortsätta sjunga. Det gick faktiskt väldigt bra och de undrade om jag var van vid att uppträda för jag verkade så säker. (ja, jag är lite chockad själv) Men tro nu inte att detta räckte för att ta sig till det där programmet. Nejdå, de skulle gå igenom alla deltagare igen och sen kalla de bästa till ett "provprogram" för att se hur man fungerar under press. Och sen, om man skulle klara det, får man vara med i studiopubliken under inspelningen, och kanske bli utvald att vara med i programmet. Programledaren hämtar nämligen upp tävlande ur publiken! Herregud, det verkar lättare att vinna på lotto än att komma med i det där programmet. Hade jag vetat det här innan hade jag aldrig gått.

Det lustiga är att det verkar finnas människor som springer på såna här castings hela tiden. Människorna bakom bordet såg mycket förvånade ut när jag sa att jag aldrig hade varit på en förut. "Vaddå? Aldrig? Har du aldrig varit på en casting?" Nej, varför skulle jag ha varit det? Måste det absolut vara alla människors högsta dröm att få vara med i tv? Jag skulle hellre få min bok utgiven. Eller träffa världens sötaste tjej. Eller varför inte vinna några miljoner på lotto?

Nu tänker jag i alla fall gå och lägga mig. I morgon måste jag ju orka jobba så att jag kan tjäna ihop mina miljoner ifall att jag nu inte skulle vinna på lotto. Chansen är ju ändå relativt liten eftersom jag inte spelar. Inte lika liten som att bli uttagen till ett program i tv 3, men ändå, rätt liten...  ; )