Sicko
Igår var jag på förhandsvisning av Michael Moores nya film "Sicko" genom tidningen Focus.
Jag tänker inte ge den några tekoppar eftersom det är lite svårt att jämföra samhällskritik med vanliga spelfilmer, men jag kan ändå rekommendera er att se filmen. (Se andra recenserade filmer här) Den var både intressant, rolig och otäck. Det här med att försäkringsbolagen gör precis vad som helst för att slippa betala ut pengar och låter människor lida och till och med dö bara för att göra en högre vinst tyckte jag var riktigt skrämmande. Cheferna på försäkringsbolagen fick bonusar om de betalade ut så lite pengar som möjligt och de anställda mådde psykiskt dåligt av hur de var tvungna att behandla sina medmänniskor varje dag.
Man känner sig åtminstone glad över att man bor i Sverige efter att ha sett hur de stackars amerikanerna har det. Och mitt onda knä känns verkligen som en bagatell efter att ha sett folk som går omkring med hjärntumörer och nekas vård eller får betala dyr medicin och behandling själva och är tvungna att sälja sina hus för att ha råd.. Inte konstigt att jag sov illa i natt.
Efter filmen skulle vi få se "en kort och kärnfull debatt" med bland andra socialminister Göran Hägglund. Jag måste dock säga att den kändes väldigt teoretisk efter att man just sett Moores film. Debatten kan sammanfattas ungefär såhär: "I Halland har man mycket bra sjukvård. Kan Hallands succéfaktorer appliceras på resten av landet? Nej. Vad kan vi göra för att få bättre vård? Vet inte."
Michael Moore besöker Frankrike och chockeras över gratis vård, doktorer som gör hembesök och statlig mammahjälp som kommer hem och hjälper mammorna med tvätten och matlagningen.
Jag tänker inte ge den några tekoppar eftersom det är lite svårt att jämföra samhällskritik med vanliga spelfilmer, men jag kan ändå rekommendera er att se filmen. (Se andra recenserade filmer här) Den var både intressant, rolig och otäck. Det här med att försäkringsbolagen gör precis vad som helst för att slippa betala ut pengar och låter människor lida och till och med dö bara för att göra en högre vinst tyckte jag var riktigt skrämmande. Cheferna på försäkringsbolagen fick bonusar om de betalade ut så lite pengar som möjligt och de anställda mådde psykiskt dåligt av hur de var tvungna att behandla sina medmänniskor varje dag.
Man känner sig åtminstone glad över att man bor i Sverige efter att ha sett hur de stackars amerikanerna har det. Och mitt onda knä känns verkligen som en bagatell efter att ha sett folk som går omkring med hjärntumörer och nekas vård eller får betala dyr medicin och behandling själva och är tvungna att sälja sina hus för att ha råd.. Inte konstigt att jag sov illa i natt.
Efter filmen skulle vi få se "en kort och kärnfull debatt" med bland andra socialminister Göran Hägglund. Jag måste dock säga att den kändes väldigt teoretisk efter att man just sett Moores film. Debatten kan sammanfattas ungefär såhär: "I Halland har man mycket bra sjukvård. Kan Hallands succéfaktorer appliceras på resten av landet? Nej. Vad kan vi göra för att få bättre vård? Vet inte."
Michael Moore besöker Frankrike och chockeras över gratis vård, doktorer som gör hembesök och statlig mammahjälp som kommer hem och hjälper mammorna med tvätten och matlagningen.
Kommentarer
Trackback
