Torsdagsäventyr
Igår hade jag tänkt gå till keramiken med fröken L, men hon var inte så sugen på lera sa hon, så vi gick ut och åt istället. Tydligen hade hela resten av Stockholm också bestämt sig för att gå ut och äta denna torsdag kväll för det var en himla massa folk överallt. Till och med på Jensens Böfhus var man tvungen att vänta en halvtimme för att få komma in. Men vi skrev upp oss på en lista och gick och tittade på skor så länge. På Böfhuset var de underbemannade och det märktes. Det var inte lätt att få någon uppmärksamhet. Men man fick i alla fall mycket tid till att titta i menyn. L ville helst ha alla rätter som fanns och så pommes till det, och nån god sås förstås och sen kanske avsluta middagen med erbjudandet "Ät hur mycket glass du vill". L:s pojkvän anlände lite senare och tittade skeptiskt igenom menyn och vände sig till servitrisen: "Har ni inget fettsnålt?". Det hade de inte. Efter att ha försökt få tag på någon att beställa efterrätt av i tjugo minuter gav vi upp och försökte istället be om notan. "Javisst" sa tjejen och sprang iväg. Efter en kvart kom hon springande igen och satte ett stort glas vatten med en citronskiva i på vårt bord. Sedan sprang hon vidare innan vi hann säga ett knyst. Vi tittade konfunderade på varandra. "Kanske det är meningen att man ska stoppa pengarna i glaset och önska sig något", föreslog L.
"Ja, efterrätt kanske?"
Efter middagen tog jag mig ut till Haninge där M och hennes sambo, katten Findus, huserar. Det var kolsvart ute när jag åkte buss på okända vägar, men så småningom ropade SL-rösten ut den hållplats som jag blivit tillsagd att gå av på och jag sken upp för där stod också M och väntade. Vad som hände sen är tyvärr hemligstämplat, men jag vaknade i morse med en katt på mig.
"Vill du ses i helgen", frågade M.
"Klart jag vill det", sa jag.
