Mina vänner är finast och bäst
Efter att ha umgåtts med stresselefanten hela helgen var jag idag tillbaka på jobbet. Jag förväntade mig det värsta, men det visade sig att jag faktiskt klarade av några av de där uppgifterna jag hade fasat för. Jag vet fortfarande inte om allt blivit helt rätt och allt är inte helt klart än så jag är fortfarande stressad och lite orolig, men det känns i alla fall skönt att några saker är avklarade.
Som stöd i arbetet hade jag också min rosa kramkompis Lisa från Designtorget som satt bredvid datorn och hejade på mig. Lisa kom till mig förra helgen när jag hade fest och var en present från Miss I. Hon sa att Lisa skulle vara en ersättningskompis när Miss I själv inte kunde vara där. Det var ju jättesött sagt tänkte jag. Föga visste jag då att Lisa skulle behandlas så illa senare på kvällen och jag tror faktiskt att Miss I själv var inblandad. Visserligen fick Lisa först en alldeles egen stol att sitta på, men sen började folk plötsligt göra narr av henne och sätta fast lösbröst på henne, bestående av små gula fruktgodisar. Lisa verkar i alla fall hämtat sig från detta utan större men.
När jag var i Bryssel för ett tag sen köpte jag en ask choklad som såg så god ut, men när jag öppnade den hemma visade den sig inte alls hålla vad den lovade. Den asken tog jag med till jobbet idag och ställde på bänken i köket. Jag visste att jag måste skriva en lapp för att folk skulle våga ta av den. Jag funderade ett slag och kände sedan inspirationen komma i form av Tage Danielssons saga om Karl-Bertil som tog från de rika och gav till de fattiga. På lappen skrev jag: " God jul önskar en okänd välgörare". Efter ett tag kom folk förbi och tackade mig för chokladen. Typiskt. Alla har redan fattat att det bara är jag som gör såna där knäppa grejer.
Själv åt jag förstås inte av den otäcka chokladen utan hade med mig en egen ask bara åt mig själv. Mandeltryfflar som jag fått av L. Fasiken vad goda de var.
När jag hade kommit hem och tagit en dusch torkade jag mig med det stora mysiga badlakanet jag fått i påskpresent av K & W. Då slog det mig plötsligt att folk jag känner måste vara väldigt snälla och generösa. Vilken tur jag har som känner så många bra människor. Jag tillägnar er dagens inlägg och hoppas att ni vet att jag uppskattar er megamycketmest!
