Tyrols vilda julbord
Igår var jag på det största julbord jag någonsin sett, på Tyrol på Gröna Lund. De hade vilttema och bland de 188 rätterna fanns, förutom den vanliga julmaten, björn, bäver, hjort, rådjur, älg, ren, fasan, röding, abborre... och mycket mer.
Lite fascinerande var att se människors inställning till vilka djur som kunde ätas. Björn känns tydligen mycket fel att äta, för björnar är ju så söta och lufsar runt i skogen och äter blåbär. Bäver ville ingen heller äta, men inte för att bävrar är söta, utan snarare tvärtom. Ingen kunde tänka sig att det skulle vara gott att äta bäver. Rådjur, ren och älg däremot gick mycket bra att äta, samt all den övriga julmaten. Det måste ju bara vara en vana, eller hur? När det är djur som man inte brukar äta upp ställer man sig frågan: Men, kan jag verkligen äta det här fina djuret? Men djur som man ätit hela sitt liv reflekterar man inte över. Kycklingar och grisar är väl söta de med? Hade man aldrig ätit dem förut hade man nog inte kunnat göra det nu heller.
Själv satsade jag mest på att äta fisk. Det fanns ett helt långbord fullt med en massa goda sillsorter och en massa god fisk. Efter det gick jag förstås på det stora efterrättsbordet. Chokladtårtan med lingonmousse på var en hit. Och chokladmoussen var också riktigt god. Cheesecaken var inte fel den heller.
Nu, morgonen efter, känner jag mig fortfarande alldeles mätt. Jag ska väl gå iväg till jobbet nu. Men det är ingen brådska. Som Don Herold säger: "Arbete är det viktigaste i livet, därför bör vi alltid spara lite till morgondagen".
Lite fascinerande var att se människors inställning till vilka djur som kunde ätas. Björn känns tydligen mycket fel att äta, för björnar är ju så söta och lufsar runt i skogen och äter blåbär. Bäver ville ingen heller äta, men inte för att bävrar är söta, utan snarare tvärtom. Ingen kunde tänka sig att det skulle vara gott att äta bäver. Rådjur, ren och älg däremot gick mycket bra att äta, samt all den övriga julmaten. Det måste ju bara vara en vana, eller hur? När det är djur som man inte brukar äta upp ställer man sig frågan: Men, kan jag verkligen äta det här fina djuret? Men djur som man ätit hela sitt liv reflekterar man inte över. Kycklingar och grisar är väl söta de med? Hade man aldrig ätit dem förut hade man nog inte kunnat göra det nu heller.
Själv satsade jag mest på att äta fisk. Det fanns ett helt långbord fullt med en massa goda sillsorter och en massa god fisk. Efter det gick jag förstås på det stora efterrättsbordet. Chokladtårtan med lingonmousse på var en hit. Och chokladmoussen var också riktigt god. Cheesecaken var inte fel den heller.
Nu, morgonen efter, känner jag mig fortfarande alldeles mätt. Jag ska väl gå iväg till jobbet nu. Men det är ingen brådska. Som Don Herold säger: "Arbete är det viktigaste i livet, därför bör vi alltid spara lite till morgondagen".
Kommentarer
Trackback
