Å så vare månda igen dårå..

Idag blåste det väldigt ute. Det såg så fint och soligt ut genom fönstret så jag bestämde mig för att gå hem och äta lunch istället för att äta på jobbet. Det visade sig dock inte vara ett dugg skönt utan blåste kallt från alla håll. När jag kom tillbaka till jobbet var min frisyr alldeles förstörd och kvicka Malin undrade om jag varit hemma och fått en snabbis. Jag försäkrade henne om att de enda snabbisarna jag fått var snabbmakaroner.

När jag slog mig ner vid datorn igen hade jag solen rakt i ögonen. Den strålade genom Surtantens fönster och bort till min plats. Surtanten var dock inte där och därför passade jag på att klättra upp på hennes skrivbord och vidare ut i fönstret för att släppa ner persiennen. Man når den nämligen inte från golvet. Efter några minuter kom Surtanten tillbaka från lunchen och hennes vilda ögon upptäckte direkt den nerdragna persiennen. Hon försökte från olika håll få tag i snöret men upptäckte snart att det inte gick att nå den från golvet. Då började hon istället se sig om efter nån skyldig och jag hukade bakom min skärm. Som tur var fick hon sedan besök och glömde bort det hela. = )

Oj, nu har ju Happiness börjat! Dags att ta plats i soffan! Puss på er!

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0