Uppochner

"Ibland är kroppen för liten för att rymma så mycket känslor", sa L. Det stämmer verkligen. Att vara både glad och ledsen samtidigt är väldigt förvirrande. Jag hade en väldigt fin kväll igår och var glad. I morse ringde G mig äntligen. Och grät. Och jag grät. Vad är jag för en tröst? Jag blir bara lika ledsen själv.

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0