I´m impossibly beautiful

"You´re impossibly beautiful" skrev en främmande människa till mig idag när jag satt nyvaken vid datorn i ett trasigt linne med mitt rufsiga hår stående åt alla håll. Jag skrattade och önskade nästan att personen sett mig nu istället. För vad svarar man när någon sett en bild på en och säger nåt sånt där. Tack? Det passar liksom inte. "Tack för att du intresserar dig för mitt utseende som jag fått till följd av en blanding av min mors och fars gener"? Kanske jag kan hänvisa till dem?

Jag tror inte jag kan ta åt mig såna komplimanger. I alla fall inte från folk som inte känner mig och verkligen bara ser mig som ett utseende. Komplimanger om saker man har åstadkommit, eller hur man handlat i någon situation, eller hur man är som person; såna komplimanger är trevliga. Och kanske vad man har för stil. Men hur man ser ut kan man ju faktiskt inte påverka i nån större utsträckning.

Tänk om man kunde välja själv hur man skulle se ut. Undrar hur världen skulle se ut då? Skulle alla tjejer se ut som barbie-dockor och ha stora bröst? Nej, det tror jag faktiskt inte. Jag hoppas inte det i alla fall. Och hur kul vore det om alla såg likadana ut? Väldigt trist. Fast förmodligen skulle det där med "det är insidan som räknas"  funka bättre i en värld där alla såg likadana ut.  = )


image110
Bild: Nina H




Kommentarer
Postat av: Jonas

Det där med att hänvisa till din far och mor fann jag jävligt vettigt.

2008-01-24 @ 02:53:54

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0