I trotsåldern
Det verkar inte som att slips är allmänt accepterat på mitt jobb. Jag hade svartvitrutig slips till min rosa skjorta idag. Alla tittade på den. Ingen sa något. Jo, Gullinuttan sa:
"Vad fin du är idag".
"Det tycker du bara för att jag är rosa", sa jag. Gullinuttan blev lite röd i ansiktet:
"Rosa är ju väldigt fint.."
Av någon anledning känner jag mig nu mer sugen än nånsin på att ha slips på jobbet igen. Är det något fel på mig? Jag reagerar tvärtom på allting.. Kommer det en extra trotsålder när man är 28? Men jag kanske kan starta en trend på jobbet. Jag vet en tjej där som skulle passa otroligt bra i slips. I och för sig passar hon bra i det mesta.. Hrm.
Innan jag gick för dagen spanade jag in veckans citat i jobbalmanackan: "Retar du upp dig på ting som är små så är du väl inte större än så". (Alf Henriksson) Jag blev genast prövad när jag skulle ställa mig i kön på Ica. Jag valde den kortaste kön, men hamnade bakom en äldre man med en stor shoppingvagn. Tips: Ställ er aldrig bakom äldre män med stora vagnar. Aldrig nånsin har jag sett någon ha sådana problem med att handla. Kvinnan bakom mig höll på att gå i småbitar av stress när gubben hade glömt koden, råkat ta sin frus kontokort eller började leta i sin kasse efter en femtioöring som han var säker på att han haft där. Själv stod jag nästan och småfnissade. Kassatjejen verkade dock också lite stressad eftersom hon lät honom skriva på kvittot fastän det stod Gudrun på hans kontokort och han inte liknade någon Gudrun det minsta.
Ni som är Stockholmare: Apropå humör, ni vet väl att ni kan påverka färgen på Hötorgshusen genom att klicka i vilket humör ni är på? Gå in på http://www.emotionalcities.com/.
Klockren serie!! Åhh det är verkligen jag!!!