Annies blogg

Varje fredag ska någon ordna fika på jobbet och denna vecka bestämde jag och G att vi skulle slå våra påsar ihop och baka kanelbullar. G, som ju är från Peru, var också mycket intresserad av hur denna svenskarnas nationalskatt egentligen tillverkades. Förundrat studerade hon varje steg i tillverkningsprocessen och ställde hundra frågor: Vad är jäst? Vad är det till för? Ska du ha smör över hela degen? Heter det degen? Hur mycket smör blir det? Till slut hade vi i alla fall tagit oss igenom hela baket och G satt lycklig framför ugnen och tittade på hur bullarna växte.
"Vad fina de är. De ser ut som på Pressbyrån." Jag rynkade pannan och hon misstänkte att det inte var helt rätt kommentar. "Fina. Finare än på Pressbyrån", lade hon till. Sedan provåt vi några bullar och drack te och G berättade om skillnaderna mellan Peru och Sverige. Det är jätteroligt för hon förklarar så bra och man förstår plötsligt en massa av de där sakerna som man förut bara tyckte var konstiga. Dessutom får man fundera på varför vi svenskar har en sån massa konstiga saker för oss. Det känns som att det är nyttiga funderingar. Kanske de kan kompensera för alla de mindre nyttiga kanelbullarna jag har satt i mig. = )