Idag fyller jag 29 år och leker än.

29. Visst låter det väldigt gammalt?
"Ja", säger mina kompisar som är 27 och 28.
"29? Det är ju ingenting", säger tanterna på jobbet. Men om ett år är jag 30 och när man är 30 då är det ingen tvekan om saken: då är man vuxen. Som tur är har jag märkt att det här med att vara vuxen inte är så farligt som jag trodde. När jag var liten tyckte jag det verkade hemskt att vara vuxen för då var man tvungen att förstå en massa konstiga och svåra saker som till exempel att betala räkningar och fylla i deklarationer. Jag trodde att man automatiskt blev förtråkad när man blev vuxen och det verkade jätteläskigt.  Dessutom var man tvungen att jobba hela dagarna så man fick aldrig någon tid över att läsa serietidningar och spela dataspel.

När jag var tio år och såg mamma sitta med alla papper på köksbordet så sa jag till henne att:
"Mamma, jag kommer aldrig klara av alla de där vuxensakerna. Jag kommer inte förstå nånting." Men mamma försäkrade mig om att allt det där skulle jag lära mig med tiden. Och mammor har ju alltid rätt. Jag har faktiskt lärt mig en hel del saker sedan jag var tio, även om det där med deklarationer fortfarande är lite småknepigt...  =)
Men det allra bästa jag har upptäckt är att man inte behöver sluta leka och vara barnslig fastän man är vuxen. Man leker kanske på lite andra sätt än när man var liten, men det är ju fortfarande samma sak i grunden.

Kommentarer
Postat av: Anonym

Grattis i efterskott!!! Jag var tyvärr nere i Malmö under din födelsedag, men hade gärna firat den med skumpa annars! Skumpa en annan gång??



Lm

2008-06-09 @ 18:40:55

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0