Annies blogg

Lite lesbiskt och ganska så nice

Jag vet inte asså...

Nu har jag klippt mig. Det gick väl inte helt åt skogen, men samtidigt känner jag mig inte heller jätteglad och tänker "Wow, vad otroligt snyggt det blev". Dessutom kände jag mig som något inventarium i den där salongen, som frisörerna sprang runt medan de pratade med varandra. Ibland försökte jag prata med frisören lite, men då kom den andra frisören och avbröt mig, medan jag satt och pratade! Vad är nu det? Nej, hos min gamla frisör, där var kunden det viktigaste och man kände sig omhändertagen och speciell. Det var tider det. Jag börjar förstå att äldre människor tycker det var bättre förr... ; )

Ja, det lite som tandläkaren.. man känner sig lite utsatt. De har ju trots allt en sax och därmed ens hår i sitt våld. För min del behöver de inte kallprata bara för att vara artig, men jag avskyr också när de springer omkring och leker mest med sina arbetskamrater. Man betalar faktiskt för en tjänst och då tycker jag att man borde få full service. :)

Om det är din kalufs som man ser på bilden så ser det lilla man ser tjusigt svart och busigt ut. :) Precis som du önskade, väl!? :) För mig känns det oftast bättre efter någon dag, när man vant sig.

Jo, det är jag på bilden. Och du har rätt. Det känns bättre när man vant sig, men min frisyr känns ändå bara okej, inte sådär så jag är jätteglad för den. Men det kan väl inte bli så varje gång antar jag. =)