Annies blogg

Ibland känner man sig lite handikappad när man skriver en blogg och alla vet vem man är. Man vill inte såra någon, inte lämna ut någon och.. till slut finns inget kvar att skriva om. Bara fåniga småsaker. Inte de stora tankarna, inte det man vill dela med sig av, inte de där känslorna och upplevelserna som man vet att andra känner igen sig i, inte frågorna man vill ställa för att se om någon annan därute tänker likadant eller kanske kan ge en nya infallsvinklar, inte de där små lesbiska hemligheterna som de nyfikna heterosarna vill veta mer om och inte de där fördomarna man vill krossa. Kort sagt: inte det man vill skriva och inte det människor vill läsa. Det var därför jag kom på idén att skriva en anonym blogg, en blogg där jag kunde skriva om precis vad som helst utan att någon jag kände skulle bli sårad eller tycka att jag var knäpp.

Jag vill bara säga att jag är väldigt glad och tacksam för alla er trevliga människor som läste bloggen varje dag, lämnade smarta och charmiga kommentarer, skrev långa fina mail och lämnade filmtips och boktips. Jag kommer att sakna alla fina heteros som ställde roliga nyfikna frågor och gav mig nya infallsvinklar på mitt liv. Jag kommer också sakna alla kloka homos som stöttade mig och delade med sig av sina erfarenheter. Jag hoppas ni inte tycker jag sviker er nu när bloggen försvunnit, men den byggde på att den skulle vara anonym och det är den inte längre. Men om någon skulle vilja skriva till mig finns jag fortfarande på [email protected]. Ja, och så finns jag ju här förstås.

Love you all

Annie-Kajsa