Nu är jag riktig
Han knega på Domus å jag gick å stämpla... Gah. Den där låten bara tar sig in och sen blir man aldrig av med den. Typ som ett gammalt ex...
Jag har tränat två dagar nu fastän jag fortfarande är lite förkyld. Det gör ont i låren, bröstmusklerna och magen och det gör mig glad. (Ja se det däringa kommer ni icke-träningsmänniskor aldrig förstå, så det är ingen idé att jag försöker förklara.)
Igår var vi på Ikea. Jag har inte varit där på en evighet. Kanske mest av den enkla orsaken att jag inte har någon bil. Just därför var det plötsligt jätteroligt att vara där. Nästan som en semester på en exotisk plats.. eh.. nej, okej inte riktigt så fantastiskt, men fint ändå. På Ikea köpte jag en soffpuff eller fotpall eller vad de nu kallas. Jag har inte byggt ihop den än. Det bekymret sparar jag till helgen. Jag har köpt en tekanna också, för H påstår att riktiga tedrickare måste ha en tekanna. Och man vill ju inte gärna bli beskylld för att vara en falsk tedrickare.
Jag känner mig lite otålig. Vissa saker borde gå fortare. Ni tålmodiga människor vet inte hur vi otåliga har det. Alltid är det något man måste vänta på, alltid måste man behålla lugnet. Aldrig får man springa runt med armarna i skyn och skrika av glädje i förväg eller slå näven i bordet så att inredningen hoppar när saker inte blir klara. Allra bäst vore det om jag bara kunde göra allting själv utan att behöva vänta på andra... Vaddå? Lite ensamt? Nej nej, själv är bäste dräng. Ensam är ju stark. Som en ö... Som en rök... Äh.. Jag går och lägger mig nu.
Jag har tränat två dagar nu fastän jag fortfarande är lite förkyld. Det gör ont i låren, bröstmusklerna och magen och det gör mig glad. (Ja se det däringa kommer ni icke-träningsmänniskor aldrig förstå, så det är ingen idé att jag försöker förklara.)
Igår var vi på Ikea. Jag har inte varit där på en evighet. Kanske mest av den enkla orsaken att jag inte har någon bil. Just därför var det plötsligt jätteroligt att vara där. Nästan som en semester på en exotisk plats.. eh.. nej, okej inte riktigt så fantastiskt, men fint ändå. På Ikea köpte jag en soffpuff eller fotpall eller vad de nu kallas. Jag har inte byggt ihop den än. Det bekymret sparar jag till helgen. Jag har köpt en tekanna också, för H påstår att riktiga tedrickare måste ha en tekanna. Och man vill ju inte gärna bli beskylld för att vara en falsk tedrickare.
Jag känner mig lite otålig. Vissa saker borde gå fortare. Ni tålmodiga människor vet inte hur vi otåliga har det. Alltid är det något man måste vänta på, alltid måste man behålla lugnet. Aldrig får man springa runt med armarna i skyn och skrika av glädje i förväg eller slå näven i bordet så att inredningen hoppar när saker inte blir klara. Allra bäst vore det om jag bara kunde göra allting själv utan att behöva vänta på andra... Vaddå? Lite ensamt? Nej nej, själv är bäste dräng. Ensam är ju stark. Som en ö... Som en rök... Äh.. Jag går och lägger mig nu.
Kommentarer
Trackback
