Annies blogg

Igår var det Singstarkväll och det blev mycket trevligt. Min plan med att få kylen tömd på alkoholhaltiga drycker gick dock åt skogen. Tror jag har ännu mer nu än förut. Jag får ta och slänga allt folkölet och bara spara de starkare varianterna. =)

Idag har jag varit på god brunch på Caffé Nero. Förutom maten man beställde fick man också en smoothie och italienska bladdegsbullar med chokladbitar i. Mums. Det blir nog återbesök inom en snar framtid! = )

Det har varit lite grått idag och det passade väl egentligen rätt bra för nu har jag fått två födelsedagspresenter införskaffade samt spanat in två tavlor som jag skulle vilja ha i min lägenhet. När jag flyttade in här för några år sen tänkte jag nämligen att: "Jag sätter upp lite IKEA-affischer sålänge, tills jag hittat något som jag verkligen vill ha." Ja, och sen kom jag av mig lite, så nu har jag bott med IKEA-bilderna rätt länge. Undrar om man slutar lägga märke till sin omgivning efter ett tag? Men nu blev jag plötsligt medveten om den så nu ska problemet åtgärdas!

Nu dags för en löparrunda så att jag är värd att äta middag även fast jag ätit alldeles för mycket på brunchen!

"State the password" sjöng Grekland i melodifestivalen för några år sen och några killar som såg ganska mysko ut gjorde nån konstig robotdans. Först nu börjar jag förstå att det faktiskt var ganska talande och att man kan bli sådär knäpp av datorer som kräver en på tusen olika lösenord för vartenda lite sketet program man måste använda. Det finns alldeles för många och krångliga är de dessutom. Helst ska de vara något i stil med E0PiKj5s eller något annat käckt som är omöjligt att minnas. Men jag gör i alla fall tappra försök här på jobbet och hittar på meningar där varje ord står för en bokstav och betoningen ligger på de stora bokstäverna i lösenordet. Det kan bli mycket intressanta meningar när man bara tar de ord som först faller en in. Just nu skriver jag till exempel varje morgon in något om Zebramannen och hans 13 ryska Porrtransor för att kunna öppna min mail.

Här bakom mig pratar kvinnorna på marknadsavdelningen om tennis:
"Ja, Swedish Open är ju för män. Nordic Light är ju kvinnor så det är inte alls lika attraktivt." Nu skulle man ju kunna tro att marknadskvinnorna är sugna på att gå på tennis och se på attraktiva män, medan de tycker att kvinnorna inte är lika sexiga, men så är faktiskt inte fallet. De är bara intresserade av reklamvärdet och tittarsiffrorna på de olika turneringarna så att de vet var de ska köpa reklam. I andra fall är förstås kvinnorna attraktivast. ; )

Jag skulle vilja passa på att tacka Greta för att hon läst och kommenterat min bok. Jag blev jätteglad för alla tips jag fick på mailen nyss. Och vad ordentligt hon hade läst! Jag är alldeles imponerad! Se bara:
"På sidan 47 står det att Anna tar tåget den 23 december, fast vykortet hon skriver är daterat den 20 december". Fastän rätt många har läst boken nu är det ingen som någonsin orkat lägga märke till sådana detaljer. Uppenbarligen bor det en detektiv i Greta. Fast nu råkar det vara så att jag skrev så med flit för att Anna tänkte börja skriva kortet den 20 dec och hann skriva dit datumet men sen ringde någon på dörren så hon hann aldrig skriva klart kortet och gjorde det därför 3 dagar senare på tåget... Öh... nej, okej, jag skrev fel. = )
 

Jag har haft en riktig långhelg med ledigt torsdag-måndag. Det var inte fel alls. Enligt Aftonbladets karriärtest bör jag bli antingen florist eller reseledare, men det märktes inte när syrran och jag var ute och plockade blommor i torsdags:

Syrran: Nu börjar min bukett bli klar.
Jag: Jag har inte hunnit få ihop så mycket än.
Syrran: Det ser ut som du dragit upp ogräs.
Jag: Tack. (försöker dra loss blomma) Det var tusan vad den här satt fast hårt.
Syrran: Du får väl gå mer på gymmet.
Jag: Urk, det är en massa sånt där spott på de här blommorna.
Syrran: Ja, du och lössen dras till samma. (Hejdlöst skratt)

Ja, så hon är hon min lilla syster, en liten ängel. In disguise. = ) Jag tror jag ska lägga ner det där med blomplockning. I alla fall i vissa sällskap. Annars rymde helgen många andra trevliga inslag, som solning, fem timmars midsommarlunch, träning, bad, bastu, promenader med och utan fröken F, shopping i Norrtälje, tennis och söta sms. Bra övning inför semestern!

Det är lika nervöst varje år när man blir kallad till tandläkaren och alla de där goda föresatserna man bestämde sig för förra året har gått i stöpet. Jag har inte använt mellanrumsborste varje dag (och kanske inte ens fem gånger sammanlagt) och specialtandtråden ligger fortfarande kvar i en oöppnad förpackning. L-M muntrade i alla fall upp mig igår genom att säga:
"Vilka vita tänder du har!", men det är klart, vita tänder är ju inte samma sak som hela tänder. Varje gång jag går till tandläkaren tror jag att hon ska säga:
"Men herregud, du måste sluta dricka coca-cola. Dina tänder är ju alldeles sönderfrätta!", men varje år har tandläkaren till min förvåning sagt:
"Du har jättefina tänder. Fortsätt bara som du gör!". Så blev det också idag. Nu har jag ju inte nämnt att jag dricker coca-cola varje dag, så det är ju möjligt att tandläkaren skulle ändra sin rekommendation om hon visste om det. men jag känner inget behöv av att meddela henne det just nu. = )
Idag fick jag mina tänder ultraljudade och polerade så de är såååå lena, fina och rena. Känner mig superfräsch. Synd att jag inte kan hångla med mig själv.  ; )

Jag tycker synd om de stackare som ringt till mig idag och försökt få information om olika saker. Jag brukar ju aldrig svara i telefon annars utan leker bara telefonist i två dagar medan de anställda här på företaget är borta på konferens och receptionisten är på semester. Ungefär så här har min dag sett ut:

Person 1: Jag undrar om du kan hjälpa mig att spåra en ägare till ett kort.
Jag: Nej, det kan jag tyvärr inte.
Person 1: Men kan ni se vilken bank kortet hör till?
Jag: Ja, det kan vi egentligen men jag vet inte hur man gör.

Person 2: Varför är det inte samma kurs i tidningen som på mitt kort när jag handlar i Turkiet?
Jag: Det var ju också en fråga.

Person 3: Jag undrar hur många siffror det finns på era kort.
Jag: Det vet jag inte. Du får fråga nån annan.

En timme kvar. Jag håller tummarna för att det bara blir lätta trevliga samtal resten av dagen, fast helst inga alls så jag inte hinner skrämma bort halva kundkretsen till i morgon...

Idag: En mulen måndag i ett grått Stockholm och en sömnig Annie.

Ska jag  berätta om min helg nu tycker ni? Få se, jag vet inte om jag minns den riktigt. Jo, i fredags var vi ute. Och sent blev det också. Somnade inte förrän kl 6. Minns att Miss J anlände till Bysis en halvtimme före stängningsdags. Efter en kvart gick hon ut och skulle röka och sen var hon borta. Jag skrev ett sms och frågade vart hon tog vägen. Nästa dag fick jag ett svar: "Jag blev alldeles för full så jag gick hem". Jag kunde inte låta bli att skratta lite för förra gången vi var ute avvek Miss J redan i kön in till H62 med orden: Nä, nu börjar fyllan avta så då är det inget roligt längre. Jag måste gå hem". Ja, det är ens svår balans det där.. (?)  = )

Lördagen gick nog mest åt till att sova, men en liten picknick hann vi med också. Och en tvätt hann jag faktiskt också lägga in på kvällen innan jag susade i väg i Mormor (min röda lilla bil) ut till landet. Klockan åtta nästa dag skuttade jag ur sängen (nåja, de som såg mig släpa mig ut i köket kanske inte skulle ha använt ordet skutta) för att gå på årsmöte i samfällighetsföreningen. I fyra timmar satt vi sedan på hårda trästolar och diskuterade skogar, ängar, bryggor, vattenledningar och andra spännande saker. Själv var jag mest glad att jag överlevt mitt första år som kassör utan några större fadäser.

Efter mötet gick syrran och jag ut med grannens hund, lilla fröken F. Hon var nyklippt och inte alls sitt vanliga glada lurviga jag utan såg mer ut som en ledsen liten råtta. Dessutom frös hon när det blåste på henne vid havet. Stackarn.

På söndagkvällen körde jag så hem i Mormor igen. Hemma i min lägenhet hade Mållgan tydligen levt vilt när jag var borta för det såg hemskt ut i lägenheten: en massa ovikt tvätt, odiskad disk och saker i högar. Upptäckte att min mobiltelefon visst ligger kvar i Mormor i garaget i Solna. Känner mig fruktansvärt handikappad utan den. Om ni försöker ringa mig är det inte så att jag inte svarar för att jag inte tycker om er.

Undrar varför det alltid är dåligt väder på midsommar? Hur fint det än är före och efter så är midsommar alltid kall och regnig. Är det kanske Guds sätt att säga att han/hon inte uppskattar att vi reser fallosymboler och hyllar fruktbarheten på detta hedniska vis? Ja, vem vet. Något positivt är i alla fall att det blir en kort arbetsvecka igen! ;)

Igår promenerade jag hem från jobbet. I Rålis var det som vanligt fullt med folk på gräset. Hela tre brännbollsmatcher och en kubbmatch såg jag. Eller, jag trodde först att de spelade kubb, för de stod alldeles stilla och det var en massa små saker mellan människorna på marken. När jag kom närmare märkte jag dock att det faktiskt var brännboll de spelade, bara det att det aldrig var någon som träffade bollen. Och sakerna på marken visade sig vara utelagets ölburkar... Ja, vi svenskar är verkligen ett sportande folk. = )

På jobbet låg det till min förvåning en frisbee i mitt postfack. På den satt en lapp: "Denna kan du leka med nästa vecka när vi är borta." Jättekul. Alla ska iväg på konferens (utom jag, som är inhyrd konsult och därför inte får åka med på konferensen pga "company policy") så jag kan kasta min frisbee från ena änden av kontorslandskapet till den andra utan att träffa någon i huvudet. Vad kul jag ska ha. Tjoho.

Jag är colasugen. Undrar om jag vågar dricka en cola utan att vår kontorshälsotant griper in. Hon sniffade just i luften och vände sig till en kille som kommit in genom ytterdörren:
"Har du ätit hamburgare?"
"Nej, kebab."
"Ja, det är samma skit."

Men om en timme får man gå härifrån och då kan man passa på att plocka upp en hamburgare eller något annat gott på vägen till tåget. Är hungrig! Det ska bli squashspel med E (med ett prestigefullt pris) idag och sedan utgång, så det kan nog behövas lite energipåfyllning!

Det är farligt att ha en journalist i receptionen. När man kommer in på morgonen kan det bli såhär:
"Du har normala kläder på dig."
"Åh. Tack (?)"
"Du brukar komma i cykelkläder"
"Jaha?"
"Du har köpt en macka i cafeterian"
"Ja?"
"Du brukar ha med dig macka hemifrån."
"Jaha?"
"Du är så lättläst"

Vår knasiga fax ringde idag upp ett telefonnummer i Belgien istället för ett faxnummer. En stackars belgisk kvinna svarade i telefonen: "Allu? Allu? Alluuu?" Sedan pep faxen argt och länge så att det förmodligen lät mycket obehagligt i den belgiska kvinnans öra. Eftersom det inte gick att skicka faxet försökte faxen gång på gång och ville inte stänga av sig. Vi gav upp försöken och med jämna mellanrum hördes en uppgiven röst från faxrummet: "Allu? Alluuu?"

Först vill jag tacka alla snälla söta människor som gratulerat mig på min födelsedag. Jag är otroligt impad att så många kom ihåg mig! Sedan skulle jag vilja be om ursäkt för att jag förmodligen inte kommit ihåg att gratulera er på era dagar.. hrm. Ja, det är dåligt. Skäms på mig. Fram till bara för nåt år sen hade jag ju stenkoll på alla födelsedagar. Jag har ju skapat en viss standard nu som jag bör upprätthålla.

Min söta familj hade varit och shoppat en massa presenter på Ikea och Nike och sedan hade de kommit på den mycket orginella idén att gå till La Pizza och hämta en massa pizzakartonger att slå in alla sakerna i. Jag blev mycket impad av alla stora fyrkantiga paket och döm om min förvåning när jag drog av papperet och upptäckte att jag hade fått en calzone på födelsedagen!. = ) Av min lilla syster fick jag en ny Singstar-skiva så snart får det bli Singstar-kväll hemma hos mig. Ni som vill komma kan även få hjälpa till att tömma all den sprit som ni stoppar in i min kyl varje gång ni kommer. Ni får inte stoppa in nån ny. Speciellt ingen folköl. Förstår inte varför folk alltid har med sig folköl när de ändå aldrig dricker upp den...

Ute på landet hade vi grillfest. Det var hur mysigt som helst. Och tydligen var det nästan 20 grader i havet. Själv kunde jag inte undersöka saken på grund av kvinnoontsförbannelse. Men det var rätt skönt att ligga ute i naturen och pösa i en solstol med. L och A fick gå själva ner till badbryggan och fäkta bort arga tärnor för att ta sig fram till stegen. Hörde rykten om att A utvecklat en teori om att vifta med armarna vilket skulle få tärnorna att tro att man är en mycket stor fågel och att de skulle då bli rädda och flyga sin kos. Vi testade även teorin på en hästbroms vid ett senare tillfälle och det verkade faktiskt fungera.

Väl hemma i stan igen skulle jag rädda E, som hade legat hemma i magsjuka hela helgen. Jag frågade om det var nåt hon behövde: Bananer? Cola?
"Nej, men snus", svarade E. (Ja, såna där snusare är lite konstiga) Detta fick alltså följden att jag var tvungen att gå och handla snus på Konsum. "General portion" sa jag till kassören och fick en erkännande blick från en snusare till en annan.

Det är så fint ute nu. Vill bara vara ledig. Men det blev i alla fall lunch o glass i parken idag. Riktigt skönt!

Det här måste ha varit en av de finaste nationaldagarna någonsin. Varmare än en julidag, soligt och bara en lätt ljummen bris som svalkade precis lagom. Jag firade min nationaldag ute på Djurgården genom att åka Djurgårdsfärja, äta lunch utomhus på Ulla Winbladh-Gruset, promenera längs vattnet och sitta på stranden med fötterna i Mälaren. Och allt i trevligt sällskap. Så borde varje nationaldag vara. Ja, nu kan jag väl inte säga att jag direkt firade dagen sådär aktivt och sprang runt med flaggor och gick i parader, men jag njöt ju av Sverige, så det borde väl räknas för något? = )

I morgon blir jag ett år äldre. Nu igen. Jag börjar bli gammal. Förut var det ju roligt att fylla år! Nu försöker jag att inte tänka på hur gammal jag blir. Jag stannade på 18. Råkade tappa räkningen där, så jag är nu evigt 18. = ) Men okej, det finns ju faktiskt trevliga saker med att fylla år också. Det är trevligt när människor kommer ihåg en, det är trevligt med tårta... och sen får man ju försöka minnas att det man egentligen firar är att man blivit född. Och jag är ju faktiskt väldigt glad över att jag blev född. Jag svamlar, alltså är jag.  = )

I should be so lucky, lucky lucky lucky... = )

Igår pratade E och jag om hur man svårt det kan vara att höra texterna till vissa låtar. Och ibland, när man inte hör, så fyller man själv i något man tycker passar (mer eller mindre bra). Det gör tex min syster. Jag har flera bra exempel:

Carola: De finns i Gamla stan, frågorna som jag har. (Det finns inga bra svar på frågorna som jag har)

Cajsa-Stina Åkerström: Lite socker knäckebröd o choklad, framme vid mjölken fanns det bara ett litet barn. (Framme vid mjölken fanns det bara en liter kvar)

Tomas Ledin: Full av längtan, full av vårtor, du har gjort mig till en man som älskar (Full av längtan, full av åtrå)

Men egentligen blir ju texterna mycket mer orginella så som min syster hör dem. man kan ju riktigt känna besvikelsen hos den stackars Cajsa-Stina när hon ska handla mjölk och allt som finns kvar är ett litet barn. Jag ska hyra in syrran sen om jag behöver en juste text till melodifestivalen. = ) Hon kanske tex kan skriva om tall-joxen (=talgoxen), båtsaken (=båtshaken) eller riddarsborren (riddarsporren). Ja, jag hoppas du inte känner dig utelämnad nu lilla syster, men jag tycker ju det är så sött. ; )

Idag var jag alldeles glad hela dagen för att helgen var så himla skön. Tänkte på sol och sommar och trevliga människor och jobbet gick som en dans.

Har just varit på fotbollsträning med F. Det var ganska kul, men jag tror ändå inte att jag skulle fixa att vara med i ett sånt lag. Saknade alla hemska badmintonövningar, min tränare som står och skriker åt mig att ta i mer när jag redan håller på att dö. Saknade den där känslan av att vara helt totalt utmattad efteråt. Konstigt, eller hur? Jag har uppenbarligen blivit miljöskadad.

Under träningen visade F sitt sanna jag:
Jag: Det kan ju vara farligt att träna när man har druckit.
F: Ja, man får nog sluta träna. Öh.. Jag menar dricka... Eller...

Jaha. En dag kvar att jobba. Sedan är det nationaldag, och ännu viktigare: ledigt! ; )

På Kristinebergs t-banestation sitter en glad italiensk spärrvakt och sjunger med i låtarna på radion. Han ger komplimanger till alla kvinnor som ska igenom spärren:
-Till Hötorget tack, säger jag
-Ja prinsessa, varför inte?, säger italienaren glatt och stämplar min remsa. Jag kan inte låta bli att bli glad. Sedan går jag upp på perrongen och känner mig som en prinsessa. Fastän han säger sådär till alla. Jag måste vara väldigt lättsmickrad. Men tänk vad lätt det är egentligen, att göra människor glada. Och ändå gör man det inte alls så ofta som man skulle kunna. Jag borde kanske säga till italienaren att han muntrar upp mina morgnar. Eller, nej, kanske inte. Jag borde kanske göra en Amelie och tänka ut nån plan för hur jag skulle kunna göra honom glad. Fast han är ju redan glad. Hm. Kanske jag skulle gå till Caffé Nero och hämta nån smaskig italiensk bakelse och sen lämna den i spärrluckan när han inte ser... Eller har nån nåt annat bra förslag på hur man gör en italienare glad?