Besök på NK
"Jaså, du ska trängas med Östermalmspälsarna", sa Jenny när jag sa att jag måste gå förbi NK på vägen hem till föräldrarna.
"Jo", sa jag. "Jag har fått ett presentkort som går ut på nyårsafton som jag måste använda."
När man är ute på landet är det ingen idé att vara finklädd så jag klädde på mig gamla jeans, slitna pumaskor och min trasiga jacka. All packningen gick inte ner i ryggsäcken så jag stoppade ner de sista sakerna i en ICA-kasse och travade iväg. Syrran och jag skulle ta bilen från Solna ut till landet men på vägen hem till syrran skulle jag passera NK och använda upp mitt presentkort. Jag hade inte tänkt på det här med min utstickande klädsel förrän jag kom in på NK. Där var mycket riktigt en hel del Östermalmspälsar och finklädda unga tjejer stod bakom parfymdiskarna från alla de kända franska märkena. Jag förflyttade min trashankiga uppenbarelse till den disk som sålde läppstiftet jag brukar använda och fick en mönstrande blick av kvinnan bakom disken. Jag riktigt såg hur hennes försäljarhjärna arbetade:
Beep. Avscanning pågår. Resultat: Lågbudgetperson som förmodligen bara kommer fråga om vägen till toaletten.
"Hej", sa jag. "Jag skulle vilja ha ett sånt här läppstift." Det tog en stund innan hon reagerade.
"Javisst", sa hon leende och hämtade det och började gå bort mot kassan.
"Vänta, vad kostar det", undrade jag. Hennes blick sa:
Aha, jag visste väl att jag inte skulle få sälja nåt. Nu köper hon det inte för att hon tycker det är dyrt.
"185 kr" sa hon nu men bemödade sig fortfarande att hålla kvar sitt vänliga leende.
"Det är för lite", sa jag. Försäljarkvinnan blinkade oförstående.
"För lite?"
"Ja, jag tar det här också", sa jag och rotade fram en annan produkt från stället.
"Jaha. Ja, då blir det 345 kr." Jag lämnade fram mina presentcheckar och hon tittade på dem och log. Nu ett alldeles riktigt leende.
"Det var minsann i sista sekunden. De går ut om två dagar."
"Ja, jag är dålig på att använda presentcheckar."
"Du är dålig på att shoppa", sa kvinnan.
"Nej, inte alls", sa jag. "Jag är bara dålig på att komma ihåg att använda presentcheckar."
"Jaha", suckade hon och gav upp alla försök att försöka läsa av min konsumentprofil.
Annies råd till blyga dejtare
"Äsch, dejter är inget att bli nervös över", sa jag till min kompis som klagade på sin blyghet.
"Men en del tjejer är så himla snygga", tyckte kompisen.
"Äsch, tänk på att de går på toa precis som du och jag", försökte jag. "Dessutom har de ingen aning om att du tycker att de är snygga."
"Ska jag tänka på att de går på toa?!"
"Ja, de är inga övermänniskor bara för att de råkar se bra ut. De har också fel. Och kanske tycker de att du är jättesöt och är precis lika nervösa som du."
"Har aldrig tänkt på det så.."
"Jomenvisst. Det är precis samma sak som med anställningsintervjuer."
"Anställningsintervjuer", upprepade kompisen oförstående.
"Ja, det har liksom inte nåt att göra med hur bra man är. Det är inte någon betygsättning av ens person. Det är mer så att man måste passa ihop med jobbet. Den som söker jobbet ska tycka att det är intressant och vilja ha det och chefen som ska tillsätta jobbet vill se att man är rätt person för jobbet. På samma sätt måste man passa ihop med tjejen man dejtar. Antingen gör man det eller så gör man det inte. Och det är inte mycket man kan göra åt saken. Det enda sättet ni kan se om ni passar ihop är om du är dig själv och hon är sig själv. Och skulle det vara så att ni är för olika så är väl inte det nåt att hetsa upp sig över."
Ja, nåt sånt där var det vi sa förut. Men nu när jag tänker på saken är det ju också ett bra tecken att man är lite nervös. I alla fall om det är på det där pirriga sättet. Det betyder ju att man träffar en trevlig person som man tycker är värd lite ansträngning. Om man känner att man inte bryr sig ett skvatt om att visa sig från sin bästa sida är det förmodligen inte rätt person man dejtar..
Vill passa på att önska alla mina vänner och läsare ett gott nytt år!.
Fotisättning
"Fotisättning", hälsade den lilla eritrianska städerskan glatt när hon klev in i hissen på våning 1.
"God fortsättning", sa jag. Sedan åkte vi en våning innan hon klev av på våning 2.
"Hejdå", sa hon lika glatt och rullade iväg med städvagnen längs korridoren.
Jag tror inte att hon har en aning om vad "God fortsättning" är, men gissningsvis har människorna på plan 1 sagt det till henne medan hon tömde deras papperskorgar. Ibland känner jag bara att det är så skönt att vara här hemma i Sverige och förstå precis vad alla säger. Jag tror alla människor borde vara utomlands minst ett halvår så att de förstår hur otroligt jobbigt det är att komma till ett land och inte kunna språket och sederna.
Sedan åkte jag vidare upp till mitt våningsplan och hälsade på G. Hon var glad för hon ska på fest och dansa hos "Kanarieöarna" som hon kallar dem. G blev nämligen en gång av en kompis inbjuden som gäst till Kanarieöarnas nationella förening i Stockholm. Där får endast människor som invandrat från Kanarieöarna till Sverige vara medlemmar, men G kom så väl överens med "Kanarieöarna" på festen att de kallade till extra möte och beslöt att anta G som medlem i föreningen trots att hon är från Peru. Ja, är man bara tillräckligt charmig kan man klara det mesta.
Sedan jobbade jag stenhårt i hela tre timmar innan vi gick ut och åt lunch på den japanska restaurangen. Och sen gick jag hem. Tänk om alla arbetsdagar vore sådana.
Mobbad i tv
"Singing Bee, programmet där du inte behöver kunna sjunga VACKERT.. (Och DÄR lade de in ett klipp på MIG när jag sjunger).. bara RÄTT."
Tack TV3. Verkligen. Haha.
Julinskolning
Jag kom just hem från kusinerna på mors sida. Igår var jag hos kusinerna på fars sida. Båda kusinerna på fars sida har fått barn och julen har plötsligt fått en helt annan inriktning. Sådana där små barn är ju liksom alltid i centrum. Men det är rätt kul att se dem. I alla fall mitt kusinbarn Agnes, som är lite större, två år. Det här är liksom hennes första medvetna jul. När vi kom hem till dem upplyste hon mig stolt:
"Jag fyller år idag."
"Nej, det är julafton. Då får man också paket. Alla får paket", upplyste jag henne. Hon verkade inte förstå. Först när det var dags för julklappsutdelning och det delades ut paket åt alla möjliga håll började hon inse att man tydligen kunde få paket fastän det inte var någons födelsedag. Hon hade också lite svårt att hålla isär vems paket det var. Hon ville helst öppna allas.
Kalle Anka förstod hon inte heller mycket av. När vi hade sett en tre-fyra filmer medan Agnes försökte trä sina hårsnoddar runt skorna och dra ut alla servetterna ur stället och slänga i mitt knä sken hon dock plötsligt upp och pekade mot tv-rutan:
"Musse Pigg!" Ja, äntligen nåt man kände igen.. fast sen kom det en massa okända figurer igen så då gick hon in på sitt rum och lyssnade på Klapp och klang istället.
Men hon är rätt observant ändå. Förra gången jag träffade henne var för några månader sen och nu studerade hon mig noga och nickade: "Annie har klippt sig."
Qruiser är grövre porr
Men bloggen kan man komma in på, än så länge i af. Snart kanske företaget klassar den som grov politisk propaganda, grovt förtal, grovt trams eller vad det nu mer kan finnas för kategorier.
Nu är klockan 19,26 och jag kände att jag behövde en liten paus. Jag och två andra tappra flickor har bestämt att vi ska hålla ut till 21. Chefen sponsrar oss med pizza.
Snart blir det julledigt och man får bara göra trevliga saker som man känner för. Ja, nästan i alla fall. Vissa saker hör ju till julen. Att titta på Kalli Janka och sådär. När man fyllt 15 tycker jag man borde få välja att byta Kalle mot French & Saunders istället. Tänk, så sent på arbetsdagen och jag kläcker fortfarande så kreativa idéer...
Varsågod någon: en helt ny affärsidé
Jag är trött. Jag är riktigt trött. Jag jobbar hela dagen och sen jobbar jag över på kvällen och sen går jag hem och lägger mig och sen vaknar jag och går till jobbet. Men i morgon är det fredag. Och sen är det jul. Åh, så skönt!
What to do?
"Jag förstår om du tycker det är tråkigt men det är i alla fall nåt man kan försörja sig på." Så då är väl frågan: Ska man nöja sig med det? Det finns säkert massor av människor som inte har nåt jobb, ja de kanske inte ens har ett hus eller mat för dagen, som skulle tycka att jag har det jättebra. Så jag kanske bara är bortskämd? Ändå kan jag inte låta bli att längta efter andra saker. Det känns liksom inte som att jag passar in där jag är. Finns det nån Syo-konsulent man kan gå till när man är 28 år?
Summering of the weekend
Idag har jag haft lussefika hemma hos mig med mina klasskompisar från kursen i Düsseldorf 2003. Det blev mycket trevligt. Alla hade med sig en massa glögg och godsaker och vi uppdaterade oss om vad alla hade för sig och tittade på gamla foton från Tyskland.
Känner mig lite trött nu faktiskt. Men det är väl bäst att jag diskar lite innan jag tar mig ett skönt bad och funderar på om jag bör äta nån middag. Jaha, snart måndag. Men å andra sidan är det bara en vecka kvar att jobba innan jul. Och på onsdag kommer systeryster hem! = )
Tv-inspelning
Singing Bee-tävlingen är inte särskilt rättvis. Alla står nämligen på rad på scenen och den som hamnar sist i raden ligger sämst till redan från början. Gissa var jag hamnade? Jo, sist i raden. Om alla innan mig då svarar rätt (sjunger rätt) får jag inte ens chansen att få en fråga. Därför var jag rätt nervös när vi klev upp på scenen. Ja, mer än så får jag tyvärr inte berätta. Programmet kommer på TV3 nån gång i vår så ni får titta själva hur det går då.
Nu ska jag försöka se om jag kan komma ur de här lösögonfransarna på nåt sätt. De borde ju montera ner en innan man går hem! Jag råkade somna igår med makeupen på mig, men den är faktiskt lika fin idag. Och inte ett märke på kudden! Amazing. Man skulle ha en sån där sminktjej hemma som gör en fin vare dag. Ja, frisören skulle jag också gärna ha. Fast sminktjejen var snyggare.. = )
Help, I need somebody...
Annie säger: Haha. Titta här: "Bästa Bajs: Tack för att du registrerat dig."
Systeryster säger: HAAHHA, är det från Vulkan?
Annie säger: Nää, Photoshop
Systeryster säger: Jaha
Annie säger: Jag kommer aldrig kunna göra nåt omslag. Fasiken vad krångligt det ska va..
Systeryster säger: Kan du inte kontakta dem och fråga?
Annie säger: Jag googlade. Det verkar som att man kan spara om bilden i flera dpi om man har riktiga photoshop.
Systeryster säger: Krävs det för vulkanen?
Annie säger: Ja, den säger att jag inte har 300 dpi.
Systeryster säger: Aj si
Annie säger: Jag har tydligen för låg upplösning.
Annie säger: Fast jag tycker hela jag är i upplösningstillstånd.
Annie säger: Kanske jag kan ladda upp mig själv?
Systeryster säger: Ja, men det var väl en kreativ lösning
Annie säger: Haha
Bajsvulkan
"Ord kan ha flera betydelser, älskling".
Igår satt jag i alla fall och försökte ladda upp bilder till mitt bokomslag till boken jag just publicerat på sajten Vulkan.se. Det gick inte bra. Hur jag än försökte ville Vulkan inte acceptera mina bilder. Vår relation slutade därför med att jag sa Bajsvulkan och stängde av datorn och gick och lade mig. Nu ligger min bok ute till försäljning med ett omslag helt utan bilder: ingen bild på framsidan, ingen på baksidan och ingen på författaren. Det är ju orginellt. Kanske en hit. Kanske inte....
Efter att jag sagt Bajsvulkan och sovit hela natten vaknade jag av spöklik sång. Det lät som texten till Sankta Lucia, men det var en annan melodi. Jag satte mig upp i sängen och lyssnade. Jo, det var Sankta Lucia med en annan melodi och det kom från taket. Tydligen hade grannfrun bestämt sig för att överraska sin man med Luciasång. Jag hoppas för hans skull att hon är väldigt snygg och att han är väldigt tondöv.
Efter denna mindre behagliga upplevelse gick jag iväg till kiropraktorn för våra sedvanliga övningar. Först kramas vi och sen misshandlar han mig. Jo, det är faktiskt ungefär så det går till. Han säger:
"Nu tar jag tag i dig här och så kör jag in armen här och om du håller tag om oss sådär..." och just när man har det som mysigast trycker han till så att hela ryggen knakar. Och jag går på det varje gång. Haha...
Att välja jobb efter sin läggning
"Du måste framhäva de här", säger hon och tar tag i båda tjejens bröst. Så bra att hon visar, annars hade man kanske inte fattat. Haha. = )
Nu är den här: Annies citatlista! Läs och njut (eller känn ånger)
Såhär i slutet av året har tv-kanalerna en massa sammanfattande program om året som gått. Krönikor, minnesprogram, topplistor och allt vad det är. Och då ska väl inte jag vara sämre! Behold: Annies citatlista! Tyvärr har jag inte gjort som tv-kanalerna och samlat in citaten under året och skrivit ner dem. Därför minns jag kanske inte allt bra som sagts. Men å andra sidan är ju det här de citat som verkligen fastnat hos mig. Dessutom har ni inte sett dem i tv redan. Fast en del har ni förstås läst här på bloggen. När jag tänker på saken är en del av citaten till och med äldre än ett år. Sådana bonusar har de i alla fall inte på tv!
Mina favoritcitat utan inbördes ordning:
1. LM ( inte helt nykter på P:s fest): Mina örhängen låter som en främlinglåt.
2. M (inte helt nykter i taxin): Kan du dra kortet och köra samtidigt, fast du är man?
3. Miss J (inte helt nykter i taxin): Gruppvåldtäkt kan vara trevligt. Bara alla är med på det.
4. Anonoym bitjej: Låt oss nu alla fokusera på min klitoris.
5. Anna (på väg till badbryggan): Om man flaxar såhär med armarna så tror bromsarna att man är en stor fågel och då bits de inte.
6. Mamma (berättar rolig historia): Och då sa den bedragne mannen: "ut med dig din turk!"
Nej, vänta.. Hur var det? Jo: "..ut med dig ditt kräk!" Och mannen i sängen svarade: "Nej, inte krek, turk!"
7. Pappa (som just lyckats få snöret till tepåsen två varv runt glasögonbågarna) : Jag kan inte ställa ner koppen.
8. Okänd människa frågar om vägen: Ursäkta, vart ligger affären?
Pappa (irriterad på människor som säger vart i stället för var): Därt!
9. Lisa (i bil på sommarparkering): Puh. Här är så varmt så man får stånd.
Och så några som inte är ur bekantskapskretsen men som förtjänar att nämnas ändå:
10. Ebbas värld:
Ebba: Är du en sån där stekare?
Stekaren: Nja...
Ebba: Min pappa är svetsare.
11. Ebba och Claes af Geijerstam:
Ebba: Jag vet vilket program du kan vara med i.
Claes: Jaså,vilket då?
Ebba: Antikrundan. Som föremål alltså.
Claes: Far åt helvete ungjävel.
12. Kajsa (Lesbian thoughts by Kajsa): Porr, det är ju som att vara publik till en falsk fotbollsmatch. Man får inte vara med och spela och matchen är ändå bara uppgjord.
Så, det var alla citat för i år. Men var inte ledsen om du inte kom med. Du har ju ett helt år på dig att kämpa dig in på nästa års lista.. ; )
Lördag
Vi har kommit på ett helt nytt spel! Man tar korten från spelet Våghals och så ska man försöka utföra saker från så många kort som möjligt på en gång. Såna idéer kan man bara kläcka sent en lördagkväll.
Igår var vi hos Ida på glögg/fest eller vad det nu var. Trevligt var det i alla fall! Jag började med glögg och lussebullar och gick sen över till cider och pistaschnötter. (Och Ida vad söt du är som köpte såna bara till mig!)
Sedan följde förstås stora filosofiska diskussioner som tex om vem det egentligen var som var Hjalle och vem som var Heavy och hur många flator det behövs för att öppna en vinflaska. På Gärdets tunnelbaneperrong körde Miss J runt Petra på en sån där röd kundkorg med hjul från ICA. Det var mycket sött. Varför glömmer jag alltid kameran hemma?
Nu måste jag gå för jag ska få hjälp med klädshopping. Hoppas hoppas att vi hittar nåt! Själv brukar jag bara shoppa träningskläder och de är liksom inte så bra att ha på sig på jobbet eller på fest. Dessutom kan jag ju inte träna längre och då är det rätt onödigt att köpa kläder för det.. Nej, ja ä int bitter...
Nightswimming
När G och jag kom till stället, som för övrigt var riktigt fint, fanns det inte så många platser kvar och vi fick därför sitta tillsammans och prata strunt istället för att öva fin konversation med främlingar. En annan bra sak med att vi var sena var att vi direkt blev serverade mat och vin, som de andra hade suttit och väntat på ett bra tag. Sedan röjdes en del bord undan och det blev dans, alltså med riktiga bra låtar och ett band som spelade. En snygg tjej med en riktigt bra röst blandade nya låtar med klassiker och musikerna i bandet var riktigt duktiga. G och jag hade tänkt smita tidigare för att få se vem som vann Idol, men vi blev kvar och dansade istället.
Nån gång efter midnatt kom jag hem och jag kände mig faktiskt väldigt pigg och glad. Jag som hade hållit på att somna på jobbet innan vi gick iväg till festen. Jag väntade med att sova och tog ett bad och låg där ett bra tag och sjöng en massa konstiga låtar som tex Lotta Engbergs "Jag trodde dig när du sa att du älska´ bara mig, Åh vad jag älskade dig just då". Jag vet inte varför, men det kanske kändes som en rolig kontrast till musiken vi hade dansat till. Och så ekade det ju så kul i badrummet. Nu såhär dagen efter kom jag att tänka på att det här huset faktiskt är väldigt lyhört och att man förmodligen inte ska vare sig bada eller sjunga i badrummet mitt i natten. Well well. Efter badet blev jag i alla fall plötsligt väldigt trött och gick och lade mig i sängen med blött hår och somnade direkt. Nu ser jag ut som ett sånt där penntroll. Ja, fast med slightly bigger boobs. Haha. Vilken konstig bild jag fick i huvet nu. Okej, dags för frukost, eller lunch eller vad det nu blir.
En fin helg önskar jag eder alla båd herre å fru.
Där rök den planen..
Hjul? Jaså jul....
På jobbet finns det massor att göra hela tiden och när jag kommer hem är jag helt slut. Jag vågar inte ens tänka på hur många Karins Lasagne jag ätit de senaste månaderna. Förmodligen försörjer jag ensam hela Familjen Dafgård.
Men vi jobbar inte precis hela tiden på jobbet. Två gånger om dagen har vi rast. Då pratar alla om julklappar. Jag har lite svårt att ta in det. Jul? Nej.. inte än va? Men okej, det kan väl vara bra att åtminstone börja tänka på julklappar. Jag bestämde mig på vägen hem från jobbet att försöka försätta mig i rätt stämning. Jag hämtade upp alla julpynten från källaren och satte på min julskiva. Medan Tommy och Sissel sjöng att Julen är här och Markoolio tyckte synd om tomten satte jag fram adventsljusstake, tomtar och annat juligt. Men.. nej, jag kan ändå inte ta in det. Det finns nog faktiskt bara en sak som hjälper. Ja, ni vet nog vad jag tänker på: snö! (Julen den e aldri vit, allt e bara skit. Tomten får ta bilen, kör i ytterfilen)
Men nu när jag tänker på saken har jag ju faktiskt några klappar i alla fall. Tur att syrran tjatade på mig om att göra klart julklappskalendrarna. Nu är de klara och de blev faktiskt jättebra. Men när man bläddrar mellan månaderna och ser den enda vackra sommarbilden efter den andra är det väl inte direkt julen man tänker på...
Blommorna från C och H är fina i af. ; )
Nån som kan norska?
P säger: Fotboll på tv!
Annie säger: Usch då. Det är alltid lika obehagligt när det händer
P säger: Haha
Annie säger: Saft Suse. Eller vad hette det nu igen..
P säger: Vet inte riktigt vad du försöker säga siz
Annie säger: Jo jag fick en massa norska serietidningar när jag var liten, med Donald, och han sa alltid Saft Suse. Fast jag fattade aldrig riktigt vad det betydde..
P säger: Saus är sås...
Annie säger: Nej nej. Saft Suse. Det är nåt utropsord.
P säger: Ok, ska fråga flickan
Annie säger: Ja gör det
P säger: Hon fattar inte vad jag snackar om..
Annie säger: Nähä... säg att Annie läst det i Kalle Anka på norska. Donald brukade ropa det när han blev förvånad.
P säger: Nej, den ledtråden hjälpte inte alls, hon har aldrig hört det förr!
Annie säger: Vad skumt.. minns jag fel då.. men jag hade verkligen för mig att det var det han sa...
P säger: Ja jag vet inte, du får forska vidare!
Annie säger: Jo det finns. Det kommer upp norska texter när jag googlar på det.
P säger: Ok.
Annie säger: "Saft Suse! Jeg skulle skrive noe morsomt her, men så glemte jeg det. "
P säger: Ngn förklaring då?
Annie säger: Nix. Vilken dålig norska du har som inte kan norska ; )
Jag ser för jävlig ut. Bäst att passa på att ta ett kort som minne...
Jag: Jag kom på hur jag kan fördela de här kostnaderna!
Bordsgrannen: Vad bra! Man får inte vara dum, då kan man bli konsult.
Jag: Men.. jag är ju konsult...
Efter att ha jobbat till halv sju var jag jättehungrig och shoppade loss vilt hos Dem (Vi Fria Handlare i Samverkan). Anna Skipper hade dött om hon sett min varukorg. Sedan gick jag hem för att mumsa loss på godsakerna. Innanför dörren låg ett brev från Vägverket. Jag blev genast orolig: Parkeringsböter? Fortkörning? Nej men vänta, jag har ju ingen bil.. Och förresten är det väl Polisen som sköter sånt. Jag öppnade kuvertet och ett leende spred sig över mitt ansikte. "Förnyelse av körkort" stod det på papperet. Jag har alltså haft körkort i tio år nu. Fasiken vad tiden går. I tio år har jag skämts för min fruktansvärt hemska körtkortsbild. I tio år har jag gömt mitt körkort för mina vänner. I tio år har jag undrat hur jag egentligen tänkte den dagen. Jag var fruktansvärt förkyld och såg helt enkelt för jävlig ut. Och då tänkte jag att det var ett bra tillfälle att gå och ta ett foto till körkortet? Var jag så sugen på att få kortet att jag inte kunde hålla mig? Eller hade allt snor blockerat hjärnfunktionerna? Ja inte vet jag.. Men nu..! Nu får jag en chans att skaffa ett helt nytt foto. Jag ska definitivt gå till frisören först. Och sminka mig. Och vara helt frisk. Japp. Och sen ska jag visa mitt körkort med stolthet.
Under brevet från Vägverket låg en avi om stort paket. Det måste vara julklappskalendrarna. Jag ska hämta dem i morgon. Ett stort ansvar vilar ju på mina axlar (tydligen mest på den högra för den är väldigt öm) för syrran är ju i Wien och har inte kunnat vara med och skapa kalendrarna. Men om två veckor kommer hon hem och då får jag skämmas om jag misslyckats med mitt kalenderuppdrag. Hoppas hoppas att de blev bra...
