Pirates of the caribbean 3
I rollerna bl.a: Keira Knightley, Johnny Depp, Orlando Bloom, Geoffrey Rush m.fl.
Regi: Gore Verbinski
Genre: Action, Äventyr
Speltid: 2 tim 48 min
Ja, vad ska man säga? Den här filmen känns egentligen ganska onödig att recensera. Ni har sett de två förra och den här är lika spännande, humoristisk och välgjord. Johnny Depp är lika skön som vanligt i sin roll som kapten Jack Sparrow och det är full fart rakt igenom. En film som är perfekt att se en mulen dag som den här, eller om man behöver lite spänning eller uppmuntran. Handlingen? Öh.. tja..näh.. Det är för mycket. Omöjligt att förklara. Gå och se den istället!
Har nån sett lådan?
Kursen gillade jag! Vi borde ha såna här kurser oftare. Vi lekte med ett fejkföretag för att se vad olika åtgärder fick för utfall och jag fick sitta och ge order åt äldre män i slips. Man kanske skulle bli chef nån dag ändå.. ; )
Kärleksförklaring nummer 2
Det blev en ganska tidsödande hemresa. Först buss till Roslagsmetropolen Norrtälje, sedan buss till Danderyds sjukhus, sedan buss till Solna, promenad hem till syrran där jag hämtade min cykel och sen äntligen hem.
När jag skulle hoppa på den första bussen uppstod ett litet problem: Jag befann mig ute i skärgården och där fanns ingenstans att köpa bussbiljett. (Som ni kanske vet får man inte betala pengar till busschauffören längre.) Jag hade heller inga pengar kvar på min mobil. Hur skulle jag komma hem? Till slut kom vi på att jag var tvungen att låna mammas stenåldersmobil som det faktiskt fanns pengar på.
"Men vet du hur man skickar sms då", undrade mamma. "Det vet nämligen inte jag."
"Klart jag vet det", sa jag och slog på stenåldersmobilen. Jag klickade och klickade och försökte få iväg de där bokstäverna till SL, men jag lyckades inte slå av automatfunktionen. Jag fick gå på bussen och säga:
"Hej, jag ska försöka köpa en sms-biljett, men jag har inte kommit på hur man skickar ett sms. Kan jag komma fram lite senare under resan och visa min biljett?" Chaufförtjejen skrattade och menade att det gick bra. Tio minuter senare lyckades jag överlista Siemens och skicka ett sms till SL.
När jag kom fram till Solna och hade hämtat upp min cykel var jag så hungrig att jag var tvungen att åka förbi pizzerian (världens godaste calzone finns på La Pizza på Råsundavägen). Jag stoppade ner pizzakartongen på högkant i cykelkorgen och körde vidare. Vid järnvägsövergången var bommen nedfälld och en pappa stod med sin son och väntade.
"Här får man akta sig", sa pappan. "Annars kan man hamna under spåret." jag funderade för mig själv på hur tusan man skulle bära sig åt för att hamna UNDER spåret....
Nu ska jag springa ner i tvättstugan innan mina snabbfotade grannar snor min tvättid.
Puss på er
Annie
Lånat av Anders Glenmark
nära vägen till ditt hjärta
så nära mina drömmar
har jag aldrig varit sen
Hoppas du inte glömmer
eller dömer när jag lovar
att jag på avstånd älskar dig
för vad det kan va värt.
Tecken på att man är riktigt förkyld
- När någon ringer blir man jätteglad och vill inte sluta prata. "En undersökning säger du? O så spännande, berätta mer. Nej, jag har inga barn.. men.. måste du gå redan?"
-Man tappar sin näsduk på golvet men låter den ligga kvar eftersom man vet att huvudet kommer explodera om man böjer sig ned.
-Hjärnan fylls av gröt och man går runt som i nåt vakuum med följder som att man plötsligt undrar om det är för- eller eftermiddag och får gå in i köket och undersöka disken för att försöka utreda när man åt nåt sist.
- Eftersom man varit inomhus så länge börjar man undra om det där man ser utanför fönstret verkligen är på riktigt.
-Man förbereder sig i två timmar inför det spännande äventyret att försöka ta sig till ICA och köpa mjölk.
-När man till slut kommer utanför porten blir man alldeles exalterad av allt liv.
-När man gått in på ICA undrar man vad det egentligen var man skulle ha där. Och vad hette det där som jag brukar äta till frukost? Jordfräs? Nej, men det är nåt liknande. Leta, leta.. ah, Rågfras.
-När man kommer hem igen är man helt utmattad. Oj vilket äventyr. Bäst jag vilar lite...
Att skriva är det verkliga nöjet
Nu ska jag försöka skriva ner den där scenen i min roman när Anna och Isabella är bjudna på middag hos Isabellas pappa och hans nya fru. Det ska bli bråk. Jag är inte så bra på att beskriva folk som bråkar märkte jag. Själv hetsar jag inte upp mig i första taget så det är svårt för mig att säga exakt vad det är som personerna i min bok stör sig på och vad som får dem att tappa tålamodet. Har suttit med mina knyckliga lösa A4-papper i två veckor nu, på tunnelbanan, på bussen, i trapphuset utanför excelkursen, i bilen på väg hem från landet. Jag har ändrat, strukit över, lagt till, börjat om igen. Papprena ser alldeles hemska ut med alla streck och ringar och pilar. Men jag tror faktiskt att det börjar likna en scen. Ska skriva in den på datorn nu och se vad det egentligen blev av det hela.
Är lite besviken på min panel. Av alla de som skulle läsa min bok har endast en person hört av sig med kommentarer. Hoppas att panelmedlemmarna bara drabbats av vårstress och att de får tid att läsa boken/skriva ner sina kommentarer i sommar.
Till min stora förskräckelse insåg jag att det är Mors dag nu igen. På söndag redan. Tips på bra presenter att ge till snälla mammor mottages tacksamt!
Nyhetssammanfattning
Vad är det med mig? Nu är jag sjuk igen. Hur ska det här se ut på min frånvarorapport? Nåja, har åminstone inget viktigt att göra på jobbet idag. Känns tråkigt att bli sjuk när jag just började komma igång med träningen. Nån sån lär det väl inte bli på några dagar nu. Det skulle vara nån liten ofarlig träning i så fall.
Jag har i alla fall lite tid över idag och nu tänkte jag titta igenom tidningarna på nätet och avge en liten rapport om dagens viktigaste nyheter:
-Man har hittat en alldeles riktig sjunken skatt. Med 500 000 silvermynt. Ja, tänk er. Sådär som när man läste Bamse när man var liten, fast alldeles på riktigt! Jag minns det som igår. Det satt en stor bläckfisk på skattkistan, och Bamse skulle ta fram sin dunderhonung när han kom på att han inte kunde äta den under vattnet! Ja, kära nån, hur skulle det sluta? (Jag har märkt att Bamse ibland glömmer bort vissa väsentliga saker). Men bläckfisken blev sugen på dunderhonung och satte i sig hela burken, varpå den fick förskräckligt ont i magen och simmade sin väg. (Djurplågeri tänker ni! Men Bamse är ju också ett djur, så räknas det då?)
-I "Chatta med Eva Rusz" kan du idag se hur du bär dig åt för att berätta att du är lesbisk. (Se signaturen "hej" ganska långt ner på sidan). Tydligen kan folk reagera olika när man berättar. Tur att vi har Eva.
-ABBA-muséet kommer att ligga vid Slussen. Det är egentligen konstigt att vi inte haft något sådant museum tidigare, när det enda som Sverige är känt för i utlandet är ABBA, Björn Borg, Kungahuset och Volvo. Kanske vi borde starta ett Björn Borg-museum också?
-Paula Abdul skadade sig när hon klev över sin lilla hund. Hunden klarade sig utan skador. Gör hon förresten nån musik längre?
-Sedan lite goda nyheter: Kvinnors löner ökar! Tjoho! Hoppas min ingår.
-En trebarnsmamma i USA kom på den alldeles självklara idén att bygga om sin dammsugare till en sexleksak. Den säljs nu på nätet. Eller om ni är händiga så kanske ni kan prova hemma själva?
-Vett- och etikettexperten Magdalena Ribbing tar itu med den sedan länge omdebatterade frågan om det är tillåtet att doppa bullen i kaffet. Äntligen får vi veta!
Ja, det där var nog en ganska bra sammanfattning av dagens skriverier. God eftermiddag önskar vi på Nyhetssammanfattningen.
...och Picasso gick aldrig nån Excel-kurs...
Sista excelkursen idag! Hurra! Snart är jag fri. Eftersom Folkuniversitetet håller på att flytta är vi tillfälligt inhysta i Konstskolans lokaler. Det är lite skumt. Det har ställts in en massa datorer i ett rum, men runt omkring en står folk med stafflier och målar. Och det som de gör ser mycket roligare ut än det vi håller på med.
"Tror du det är okej om jag går in och tittar när de målar", frågade jag min lärare på rasten.
"Ja, gör det, men se upp, det kan vara nakna människor därinne", sa han och skrattade gott åt sitt eget skämt. (Det hade faktiskt kunnat vara lite roligt om han inte skrattat så länge själv.)
De målade mycket fint därinne och jag blev lite sugen på att gå en målarkurs själv. Jag får sätta upp det på listan efter franskakursen, glasblåsarkursen, hemsidekursen och fotokursen. ; ) När jag kom tillbaka från målarsalen var läraren fortfarande inne på sitt förra skämt:
"Nå, såg du några nakna människor", undrade han skrattande.
"Nej, så jag gick igen", svarade jag allvarligt. Han slutade skratta och såg ut som ett frågetecken. Det gör han alltid när jag pratar med honom. Undrar varför.
I morgon är det spelarmöte. Tränaren ska gå igenom sommarträningen och sedan ska det göras ett beep-test. Vet ni vad ett beep-test är? Man ska springa mellan två linjer fram och tillbaka och alltid hinna fram till linjen innan det piper. Sen piper det snabbare och snabbare så man måste öka takten hela tiden tills man inte orkar mer och antingen faller död ner eller spyr. Jag kommer INTE att delta i Beep-testet. Förutom att jag inte behöver något bevis på min redan bedrövliga kondition så har jag idag ont i halsen och blöder näsblod. Blä.
Idag känner jag för att recitera en dikt/sång av Robert Broberg:
Du är min
Du är min
Du är minsann ute och roar dig du
Det är vi
Det är vi
Det är vidrigt att se
Jag är din
Jag är din
Jag är din före detta
hetta
Nu har du hitta´
en annan...
..as
"..jag ökar tempot för att slippa stanna och skriva autografer."
För första gången i år sprang jag med kortbyxor. Lagom varmt, lite blåst, vackra gröna träd, blått vatten, båtar, sommarglada människor. Pojke och flicka har romantisk picknick i gräset. Ser mysigt ut. Längre fram: Lesbiskt par hånglar. Ser.. ja. Norr Mälarstrand: Mälarpaviljongen har fått en ny ponton. Den fylls snabbt. Blond tjej i grön löparjacka viker plötsligt in framför mig. Hon har bra tempo. Bestämmer mig för att försöka hänga på. Utanför Stadshuset står som vanligt turistbussar fulla av tyskar. En kvinna pekar upphetsat på mig och säger: "Das ist doch Magdalena Forsberg!" "Nein, sie rennt schneller", (hon springer fortare) säger jag varpå kvinnan blir ännu mer övertygad om att jag verkligen är Magdalena Forsberg (Uttalsskola: Maktaleena Fåårsbeeerk) Jag ökar tempot för att inte ge Magdalena dåligt rykte och slippa stanna och skriva autografer. Framme vid rödljuset har gröna jackan stannat och står och pustar samtidigt som hon försöker byta låt på sin mp3. Hon märker inte att det blir grönt ljus och jag tar över ledningen. Vid Karlbergs slott kollar jag tiden: 34 min, riktigt bra. Gröna jackan springer plötsligt förbi mig. När jag ska öka för att hänga med springer hon upp till vänster och försvinner. Typiskt. Jag fortsätter längs Karlbergskanalen. 38 min vid den lilla bryggan där A och jag satt och åt lunch och doppade fötterna i vattnet för två somrar sen. Minns hur en sån där avlång platt turistbåt åkte förbi och störde friden när den med sprakande högtalare berättade om Karlbergs slott. "And on your left, two lesbian girls kissing", sa jag till A. Hon kysste mig förstås. Plötsligt ser jag gröna jackan framför mig igen, hon har fuskat och sprungit längs bilvägen. Jag tar sats för att springa om henne men när jag nästan hunnit ikapp svänger hon av över bron mot Solna. Irriterande tjej. Ett stort byggarbete och ett stort vägarbete sabbar resten av rundan och det är ingen idé att försöka få någon bra tid längre. Men jag är glad ändå. Helt klart den bästa rundan hittills i år.
Gå-ut-funderingar
Jag är lite tudelad till det här gå-utandet. Det är kul att gå ut och dansa och titta på folk. Men när det kommer till den där raggningsbiten tycker jag det är lite svårare. Jag har inte träffat några av mina ex ute`och jag tror inte de går ut särskilt mycket nu heller. De springer bara på privata fester hos sina vänner. Är det en viss sorts personer som går ut? Och är de personer som jag faller för sådana som inte går ut särskilt mycket? Jag börjar tro det.
Kanske man borde öppna några nya sorters uteställen, där människor kan prata med varandra och charma varandra med sitt intellekt och sin humor istället för att hälla i sig en massa sprit och sen försöka hålla fast nån främling på dansgolvet? Jag menar, det borde väl vara rätt sannolikt att dansgolvsflirtar i mycket hög musik grundar sig till störst del på utseende och inte på hur charmig, omtänksam, smart och rolig den personen är, eftersom man inte har någon aning om det (om man nu inte skulle ha råkat träffa personen i något tidigare sammanhang). Tur att Qruiser och internet finns så man hinner se några av de där människorna som inte vågar sig ut. Eller så är det kanske dåligt. Om internet inte fanns kanske de skulle vara tvungna att gå ut. = )
Nej, jag kanske ska nöja mig med att se gå-utandet som en chans att ha lite kul, höra bra musik, dansa och beställa snygga tropiska drinkar.
Hilfe, eine Wepse!
När jag kom hem inträffade något som varje människa med getingskräck fasar för: en gigantisk drottninggeting flög runt i mitt vardagsrum. Och ännu värre: plötsligt var den inte där längre, vilket betyder att den antingen kryper runt på golvet och när som helst kommer att sticka mig i foten, eller att den har krupit ner i min säng och planerar att sticka mig när jag sover. I vilket fall som helst kommer jag dö en plågsam död. Det var trevligt att ha fått lära känna er.
Ja, ni som inte har getingfobi tycker att jag är jäääättelöjlig, och det vet jag också att jag är. Tyvärr hjälper det inte. Jag skämdes en smula när jag var nere i Österrike och mitt au-pair barn fick syn på en geting och ropade: "Hilfe, hilfe, eine Wepse!" vilket på svenska skulle låta ungefär: "Hjälp, hjälp. en gneting!" Barnets mor tittade misstänksamt på mig, för den vanan hade han inte ärvt av henne. = )
So Leute, ein schönes Wochenende wünsch´ ich euch alle!
Iggy Pop och Klas-Göran
-Vi såg Chocolat på tv. Han den där Johnny Depp var med. Han är väl musiker och var med i Iggy Pop?
-Nä, han är inte musiker. Är inte Iggy Pop nån gammal gubbe?
-Jag vet inte vad Iggy Pop är men det låter som att Johnny Depp skulle kunna vara med där.
-Slå upp det!
-Hm. Det står inte Iggy Pop. Det står ideologisk klädsel. Titta, vilken ful gubbe på bilden här!
-Det där är väl han som fick barn med Lill-Babs?
-Klas-Göran?
-Nejmen, han den där som låg med nallarna!
-Låg han med nallar?!
-Menar du Beppe Wolgers?
Ja, nåt i den stilen var det. Och efter det gick jag iväg till gymmet. Det var såååååå skönt att få träna. Nu är jag igång igen och tänker inte sluta! Jag mår så otroligt bra av att träna!
Godnatt därute, var ni än är.
Skräptv
Vi kom också fram till att om Sverige ska ha en chans att vinna så måste vi dela upp landet i flera bitar, tex The Former Swedish Republic of Skåne, så att vi sen kan rösta på varandra.
Jag har märkt en sak. Det verkar som att ju äldre jag blir, desto mindre bryr jag mig om tv. När jag gick på gymnasiet och kom hem från skolan satte jag mig alltid framför tvn och såg minst tre såpoperor innan middagen. Nu tycker jag att såpoperor är bland det tråkigaste som finns och min tv är nästan alltid avstängd. Nu när jag är singel hamnar jag rätt ofta framför datorn och skriver på min bok och pratar med folk på msn istället, men när jag inte är singel så blir datorn också avstängd. Det är så otroligt mycket trevligare att umgås med människor än maskiner. Hur kan man välja ett tv-program framför ett par vackra ögon, en varm kropp, sensuell beröring, eller bara att ligga och prata med någon och dela sina tankar och drömmar?
Blood Diamond
Betyg: Fyra tekoppar
I rollerna: Djimon Hounsou, Leonardo DiCaprio, Jennifer Connelly
Regi: Edward Zwick
Genre: Drama, Action
Speltid: 2 tim 23 min
Den här filmen var ju en överraskning! Jag trodde att jag skulle se någon actionfilm där folk sprang omkring och sköt på varandra och hjältarna var amerikanska och osårbara. Så var inte fallet. Visserligen sprang folk omkring och sköt på varandra, men huvudpersonerna var afrikaner och det var inte sådär som i de vanliga amerikanska filmerna där man knappt bryr sig om vem som dör (för det är ju ändå bara skurkar och allt känns så overkligt ändå).
Nej, det här var mycket otäckare än så, för man visste att allt hade hänt på riktigt och det var civilbefolkningen som dog och plågades utan att någon brydde sig. Filmen utspelar sig under inbördeskriget i Sierra Leone och alla vill åt diamanter och bryr sig inte om att oskyldiga dör åt höger och vänster.
Leonardo diCaprio är inte heller någon sån där hjälte som är god och omtänksam utan spelar en man som förlorat sin tro på hoppet och bara bryr sig om att bli rik för att kunna fly från Afrika. Han smugglar diamanter över gränsen för att de ska kunna säljas vidare till London.
Jennifer Connelly spelar en journalist som vill avslöja diamantsmugglingen och hon försöker få Leonardo att ge henne bevis för vilka som står bakom.
Leonardo, rebellerna och militären vill alla åt en stor rosa diamant som fiskaren Solomon Vandy har hittat, men man förstår redan från början att filmen inte handlar om vem som ska få diamanten. När rebellerna förstår att Solomon är den ende som vet var diamanten finns kidnappar de hans son och gör honom till medlem i rebellstyrkan. Leonardo erbjuder sig att hjälpa Solomon att få tillbaka sin familj i utbyte mot diamanten.
Sammanfattning av filmen: Mycket otäck och realistisk. Befriande att man aldrig vet vad som kommer att hända i nästa scen. Vi konstaterade att det inte är en film man ska se om man hade tänkt gå ut och ha roligt efteråt...
Ein bisschen Musik, das wünsch ich mir
Ikväll ska jag på bio (, vilket för övrigt var ett bra tag sen sist, därav bristen på recensioner) men till dess hittade jag några musikvideor från den otroligt söta filmen Music and Lyrics. Så:
-Om du vill se nåt roligt och åttiotalscrazy: klicka här
-Om du vill se nåt sött/fint/romantiskt: klicka här
Och sen ser du till att skaffa den söta filmen. =)
Själv ska jag gå och rota i kylskåpet och se om jag hittar något ätbart.
Si hoc signum legere potes, operis boni in rebus Latinus alacribus et fructuosis potiri potes!
- Ancilla, face mea laganum! Slavkvinna, gör pannkakor!!
- Mater tua criceta fuit, et pater tuo redoluit bacarum sambucus. Din mor är en hamster och din fader luktar fläderbär.
- Machina improba! Vel mihi ede potum vel mihi redde nummos meos! Din idiotiska maskin! Ge mig min läsk eller ge tillbaks mina pengar!
- Se auderis delere orbem rigidum meum! Våga inte radera min hårddisk!
- Non curo. si metrum non habet, non est poema. Jag bryr mig inte. Rimmar det inte så är det inte en dikt.
- Braccae illae virides cum subucula rosea et tunica Caledonia-quam elenganter concinnatur! Dom gröna byxorna passar så bra ihop med den där rosa skjortan och den skotskrutiga kavajen !
- Visne saltare? viam Latam Fungosam scio. Vill du dansa? Jag kan fågeldansen.
- Utinam coniurati te in foro interficiant! Må konspiratörer förtala dig i köpcentrat!
- Te precor dulcissime supplex! Ja tack gärna, med ett körsbär på toppen!
- Te audire no possum. Musa sapientum fixa est in aure. Jag hör inte vad du säger. Jag har en banan i mitt öra.
Idag har jag ont i magen. Det har jag en vecka i månaden, året om! Män vet inte hur bra de har det.
Hard work work
Idag slutade diskussionen med att tjejen jag mailbråkade med plötsligt sade att: "Oj, nu trillade visst papperet precis in hos mig här." När hon skickade över det till mig stod det längst ner "Happy Easter".
En annan sak som känns konstig är att jag inte har någon aning om hur de här människorna jag pratar med hela dagarna ser ut. Det skulle vara lite roligt att ha ett ansikte att koppla samman alla mail och konversationer med. Jag har skapat mig bilder i huvudet av hur de alla ser ut, men de kan ju vara hur fel som helst. Den käcka lilla fransyskan med rosa kostym och stora örhängen kanske är en fet dam i gulblommig klänning. Hoppas jag får åka över nån dag och hälsa på alla. Tror jag. De kanske skulle ha ihjäl mig för att jag är så jobbig...
Man märker att saker fungerar lite annolunda i andra länder. Jag skrev och frågade en leverantör i Baltikum angående en faktura som vi saknar och fick till svar att: "Vi använder en registrerad post men den är inte snabbare eller mer pålitlig. Jag har frågat posten vart fakturan har tagit vägen. De kommer att svara om 8 veckor."
Det finns människor som undrar varför jag håller på med ekonomi. Jag är en av dem.
Byxdiskrimineringslagen (Bdl) 3:16
I övrigt är jag allt annat än lättstött. I alla fall på det sättet att jag har väldigt svårt att bli arg. Till exempel blev jag inte arg i fredags när min lillasyster receptionisten mobbade mig genom att komma med en ful uppblåsbar kudde som använts som emballage i nån leverans och föreslå att jag kunde ha den att sitta på så att jag skulle nå upp till datorn. (Ha, som om du skulle vara så mycket längre!!) Men sen straffade det sig också direkt när hon av misstag råkade kopiera in 3096 filer på skrivbordet. Haha. Fasiken vad fullt det var. = )
Apropå det här med att vara kort så var jag hos skräddaren idag och fick ett par byxor upplagda. Funderade på hur mycket pengar vi korta människor egentligen får lägga ut extra på att lägga upp alla byxor vi köper. Om vi säger att man i snitt köper fem par byxor om året, och sen lever i kanske 80 år. Det blir då 60 000 kr som de långa personerna har över att köpa roligare saker för. Det är ju otroligt orättvist. Regeringen borde införa korthetsbidrag. Eller åtminstone borde det finnas lagar som säger att byxor bör tillverkas även för kortare personer. Hallå, jag är ju ändå 162 cm lång. Det finns massor med folk som är lika korta som jag! I fortsättningen tänker jag kräva att alla personer som är längre än 165 cm får bjuda på drinkarna när vi går ut...
"Jävla hökarängsligister"
Idag är jag dock lite mindre arg för solen skiner och Nillan och jag har varit ute och gått. Gått till ett café med utsikt över stan och ätit glass. Jag gillar promenader där man sitter ner och äter... = )
Lör 5 maj kl 12,29
Annie (dryg)
Di i maje slimm
Sedan blev jag adopterad som storasyster till vår receptionist. Tänk att få en lillasyster till bara sådär, vid 27 års ålder, och utan att mina föräldrar vet om det dessutom. Men det känns bra tycker jag. = )
Eftersom det är så jobbigt att jobba när man varit ledig fyra dagar i rad gick jag lite tidigare. Istället drog Åsa och jag ut på vårshopping. Det är alltid mycket intressant, eftersom Åsa hittar saker åt mig som jag aldrig skulle kommit på tanken att prova själv, men som jag sen alltid upptäcker passar mig mycket bra. Idag fick hon mig till och med att köpa en klänning! Ja, ni som känner mig förstår vilken bedrift det är! Återstår att se om jag ska våga ha den på mig... Hehe.
Dagens ordspråk: "Det är mycket enkelt att förstora sina egna problem. Allt man behöver göra är att låta bli att bry sig om andra människor."
