Röda tröjor och rosa pantrar
Jag lovade visst att berätta lite mer om min helg och det kan väl vara passande att göra nu, medan jag väntar på att tvätten ska bli klar.
Jag skrev ju att Snipers fotbollstjejer skulle komma till G på fredagen, men det visade sig vara fel, för det var en massa Snipers där, både tjejer och killar som höll på med olika sporter. Måste erkänna att det kändes lite småskumt med alla de där röda tröjorna på dansgolvet. När vi dansade kom det fram en rödtröjad kille och lämnade en liten lapp till oss. Jag tyckte det var ett konstigt sätt att ragga på, men kanske om man lämnar sitt telefonnummer till precis alla på stället, att någon ringer till slut? Nu var det ju inte alls så, utan killen lämnade ut lappar med kontaktuppgifter om man ville vara med i Snipers hockeylag. När jag upptäckte detta gav jag tillbaka lappen till honom. När man är smal och endast 162 cm lång känns inte hockey som den rätta sporten. Jag skulle förmodligen avlida redan på vägen till träningen när jag försökte släpa hockeytrunken till ishallen.
På lördagen gick jag med L på avskedsfest för hennes syster som skulle flytta. Det är nog rätt ovanligt att gå på avskedsfest hos någon man aldrig träffat, men det var trevligt i alla fall. En annan ny bekantskap på festen var drinken Rosa Pantern. Honom vill jag inte träffa igen. Fy vad otäck den var. Jag klarade inte ens att dricka upp den fastän jag inte ville vara oartig mot festsystern som jag ju aldrig träffat men ändå lät mig vara med på sin fest. För er som inte heller visste det innehåller en Rosa Panter bananlikör, mjölk och grenadine. Färgen påminner om min kollega Gullinuttan på jobbet. En mycket godare drink som jag kan rekommendera heter Snowball och innehåller ägglikör, vodka, fruktsoda, limejuice och is.
Oj, nu kan jag inte skriva mer för det är dags att hämta tvätten. Puss på er!
PS I love you
Genre: Komedi, drama, romantik
Tid. 2 tim 5 min
Betyg: två tekoppar
Ja, man hade ju kunnat tro att det var en sån där vanlig romantisk myspysfilm, och det var det väl också, fast lite sämre. Jag tycker den var rätt fånig faktiskt. Det var inte direkt nåt höjdarmanus utan filmen kändes mest som ett litet hopkok av roliga saker som någon tyckte kunde vara kul att ha med. Dessutom skulle Hillary Swank LE väldigt mycket i den här filmen och.. det gör hon faktiskt inte bra. Det ser väldigt konstlat ut. Hillary får ta och medverka i enbart mycket sorgliga filmer utan skratt och leenden i fortsättningen.
Handlingen: Hillarys man som hon älskade har dött, men medan han levde och visste att han snart skulle dö har han skrivit en massa brev till henne som hon får med jämna mellanrum där han lämnar instruktioner om vad hon ska göra. Allting som han har planerat i breven funkar väldigt bra. För bra. Det blir osannolikt och konstigt. Men Hillary bara ler sitt konstgjorda leende och känns lite sådär efterbliven som Martina Haag var i sin film Underbar och älskad av alla. ( Se tidigare recension )
Rekommendation: Näh, se den inte. Den kommer säkert på tv om ett tag och om du inte har nåt bättre för dig kan du ju se den då.
värvningsförsök på jobbet
Annie: Hej! Hur mår du? Går det bra med gitarrspelandet? Tror inte jag hört dig på radion än.
Eller är det du som har gjort den där "Please don´t stop the music?"
Sarah: Hihi...nej, det är jag som sjunger den här 'under my umbrella, ella, ella, ella, ella, ella, ella, ella, eh, eh, eh, eh, eh, eh, eh, eh, eh, eh, eh, eh, eh' Hur mår du själv och hur går det med sjungandet?
Annie: Haha. = ) Jaså det är du som har gjort den! Jag är impad av dina texter. Det där eh eh eh eh eh är verkligen klockrent. Jag mår fint men sjungandet har jag lyckats missa 3 ggr i rad nu så jag ligger nog rejält efter. Men jag måste i alla fall pricka in att vara där när Linda Bengtzing kommer. =)
Sarah: Fantasi är nyckeln till framgång! ;) Häftigt att Linda Bengtzing kommer, tycker den där kören låter jätte kul = ) Vi får ta en lunch snart när det lugnat ner sig. Hasta luego!
Annie: Ja, det är kul. Du får joina oss nästa termin. Då kommer Eva Dahlgren. = ) Lunch låter bra.
Hastigt o lustigt på dig med!
Saludos amigas
Hej, här är jag igen. Jag har inte avlidit utan bara haft lite bloggstillestånd på grund av överbelastning av min lediga tid. Jag antar att det är en bra sak egentligen, att man inte hinner sitta och skriva om det man gör för att man gör det istället.. hm.. eller nåt.. nej, helt bra är det nog inte ändå att göra för mycket saker för jag är riktigt trött. Eftersom min körkompis Miss I är sjuk tänkte jag hoppa över kören idag (med... precis som de förra två gångerna..) och gå hem och lägga mig istället.
Helgen har varit fylld av nya intryck och snö och fest och bio och promenader och mycket annat. Ja, egentligen det mesta utom sömn. Jag ser fram emot en rofylld arbetsvecka att vila upp mig på... = )
Fotbollsflator på G
På fredag börjar helgen med middag hos vänner och besök av trevlig kompis från Luleå. Sedan ska det dansas på G och för er som gillar fotbollstjejer kan jag avslöja att hela Snipers damlag kommer dit, i sina matchtröjor! Hoppas jag inte avslöjade hemlig info nu, Miss F? Nej, det är väl bara bra med lite reklam! = )
Sedan, på lördagen, ska det dansas vidare på annan ort, men det får jag berätta om en annan gång för nu måste jag lyssna på Sheryl Crows nya skiva som damp ner i brevlådan idag. Hurra!
Å så vare månda igen dårå..
När jag slog mig ner vid datorn igen hade jag solen rakt i ögonen. Den strålade genom Surtantens fönster och bort till min plats. Surtanten var dock inte där och därför passade jag på att klättra upp på hennes skrivbord och vidare ut i fönstret för att släppa ner persiennen. Man når den nämligen inte från golvet. Efter några minuter kom Surtanten tillbaka från lunchen och hennes vilda ögon upptäckte direkt den nerdragna persiennen. Hon försökte från olika håll få tag i snöret men upptäckte snart att det inte gick att nå den från golvet. Då började hon istället se sig om efter nån skyldig och jag hukade bakom min skärm. Som tur var fick hon sedan besök och glömde bort det hela. = )
Oj, nu har ju Happiness börjat! Dags att ta plats i soffan! Puss på er!
Uppochner
Orolig Annie på väg mot pensionen
Den här veckan har varit tuff, med massor att lära sig på jobbet och många sena kvällar. På fredagen var jag helt väck. Jag insåg att jag inte skulle orka med något festande. Sedan funderade jag på om jag skulle orka med nåt alls eller bara gå och lägga mig klockan 19.. Det rådde inga som helst tveksamheter om att jag skulle somna så fort jag lade mig ner. Men nån inre röst menade att så kan man ändå inte göra på en fredag. Så jag tog mig i alla fall över till Miss I och såg på Let´s dance. När jag hade konstaterat att mina favoriter, Tina och Tobias, tagit sig vidare, var verkligen all min energi slut. Jag satt halvsovande i soffan och tittade tomt framför mig. Ibland tror jag människor försökte prata med mig, men det nådde liksom aldrig ända fram. Jag ber dessa människor om ursäkt för min psykiska frånvaro. Det var bara ett skal ni såg. Den riktiga Annie låg hemma och sov. Nästa veckas mål blir definitivt att sova mera.
Förutom att längta efter min säng har jag oroat mig för min kompis och arbetskamrat G. En morgon kom hon inte till jobbet och hon smsade mig och sa att hon var på väg till akuten. Samtidigt bad hon mig hälsa kollegorna att hon var hemma och var förkyld. Jag undrade förstås vad som hade hänt, men det sa hon inte.
"Jag ringer när jag kommer hem", sa hon bara. Sedan har hon blivit kvar på sjukhuset i tre dar. Och jag vet fortfarande inte varför. Lite halvjobbigt blev det när en annan kollega fick reda på att G var på sjukhuset fastän jag hade sagt till alla att hon låg hemma i influensa.. Folk började hänga runt mitt skrivbord och fråga mig om detta var sant.
"Jag vet inte vad som har hänt", sa jag. Och jag såg att ingen trodde på mig. Naturligtvis vet jag vad som hänt eftersom G är min vän, resonerade de väl. Och det hade ju varit bra om det var så. Hoppas jag får tag på henne idag.
Cause I´m worth it
"Oj, jag trodde jag hade fått en chokladask först, men det var visst bara de där böckerna du hade lånat."
På det sättet känner hon sig ju nästan tvungen att skaffa mig en chokladask.. Äh.. hur kul är det att tvinga folk att ge mig chokladaskar.. det är nog bättre att jag går och köper mig själv en ask. Det får man väl göra? Eller är det förbjudet att ge sig själv presenter? Nej, jag gör som på tv: "Cause I´m worth it", säger jag och slänger med håret och stoppar in en till trillingnöt i munnen.
Konstig Bob Dylan-film
I vanliga fall brukar jag recensera de filmer jag ser, men den här kan jag faktiskt inte säga något om. Om du är ett inbitet Dylan-fan har du förmodligen redan sett filmen och kanske förstod du också något? Du kan ju förklara för mig i så fall. Om du inte är ett inbitet Dylan-fan är min rekommendation att antingen hoppa över filmen eller läsa på ordentligt innan...
Söndag på Vasamuséet
cause that´s my funday (oh-woe)
my I don´t have to runday (oh)
It´s just another manic monday.
Nej, det är inte måndag riktigt än. Det är fortfarande my funday och jag sitter och njuter med ett glas te och ett glas pressad blopapelsin. Jag sov riktigt länge och riktigt gott i morse. Sen åt jag god brunch med L. Och efter det knallade vi iväg till Vasamuséet. Ja, vi var egentligen inte alls på väg dit, utan vi var bara ute och gick i solen. Men när vi väl var där så kunde vi båda tänka oss att gå in, så det gjorde vi. Därinne började vi med att sätta oss i en salong där man visade ett bildspel med en svengelsk speakerröst till. Jag hade svårt att hålla mig för skratt när svengelskan berättade om hur det gick till när Vasa sjönk och blandade svenska namn på platser och gubbar med engelska ord uttalade på svenska. Speakerrösten berättade med allvarlig stämma för oss att det hade hållits ett förhör med en man som varit med och byggt regalskeppet Vasa. Så här sa hon:
"We don´t know what this man looked like. Maybe he looked like this." (Bild visas på en gubbe)
Jag fnittrar, L fnittrar. Bakom oss börjar andra att fnittra.
"Yes, maybe he looked like this", säger jag. "Or..perhaps..like this?"
Ja, tänk vad kul man kan ha på muséum när man är trött.
Heavy drugs
På lördagskvällen lämnade jag min lägenhet för första gången sen jag blev sjuk i tisdags. Och när jag gjorde det så var det för att gå på fest. Javisst. Mjukstarter är för mjukisar. Vad mina kompisar skrattar åt mig nu. Jag är en riktig mjukis. And proud of it!
Man blir lite chockad när man inte pratat med folk på flera dagar och sen hamnar på en fest där det vimlar av trevliga människor. Allting är så himla roligt liksom så man blir alldeles överlycklig. Tyvärr kan jag inte berätta en enda sak av allt det som sas som jag tyckte var så jätteroligt för jag minns ingenting. Tydligen får man minnesluckor när man blir hög på sällskap.
Stulna kyssar
L säger: Du låter inte detta skumt (gillar att läsa efterlysningar och kontaktannonser) :
Jag söker en man på exakt 150 cm som resesällskap. Jag ska åka till Bergen Belsen den 28 sept 2008.
Annie säger: Asg. Hallå, jag trodde du skrev rapporter!
L säger: Faan också borde inte tagit dej ur den illusionen.
Annie säger: Jag har just ätit raspberry choklad och en cola.. Jag går och hämtar en morot så väger det upp. Eller hur? = )
L säger: Det blir nog jättebra det. Har hört att morötter botar de mesta.
L säger: Och så blir man brun också haha
Annie säger: Hm, ja, fast det förutsätter nog att man är i solen också = )
L säger: Tror du attans.
L sjunger: ....kärleken är blind jag vill gärna se nånting......ung och kåt...haha....jag vill bara känna köttets lustar jag vill inte äga och rå om dej...jag vill va som djuren i naturen jag vill inte bara vara din...höra hur du rister o frustar....du är våt....höra hur du snuskar...tränga in i dej minst ett par meter....
Annie säger: Jaha ja.. minst ett par meter ja..
L säger: Jorå såatt
L säger: Haha
L säger: Första kyssen me en tjej var mysigt... de var faktiskt alla hjärtans och hon frågade är du inte klar snart (borstade tänderna) sen drog hon tag och kysste mej sa att hon ville va min första det var väldigt mjukt
Annie säger: Mmm, det lät mysigt.
Annie säger: Eller, det beror ju på vilken tjej det var förstås = )
L säger: En väldigt söt fransk tjej som är en nära vän även nu.
Annie säger: Nice.
Annie säger: På engelska alltså.
Annie säger: Jag undrade inte om hon var från Rivieran.
L säger: Drygo;P
Annie säger: Haha
Annie säger: Jag är från Stockholm. Vi är alltid dryga och otrevliga vet du väl?
L säger: Just ja jag glömmer så lätt bort de
L säger: Men nu är jag med igen
Annie säger: Ja, man måste vara på sin vakt med stockholmare.
Annie säger: Ger man dem lillfingret...
Annie säger: ..så försöker de dra in en på Café opera.
Min idol släpper ny skiva
Jag måste erkänna att jag var lite orolig för hur Sheryl skulle hinna med att göra en massa bra musik när hon åker runt med sitt band på Anti Global Warming Tour (eller vad det hette), designar egna kläder och dessutom har adopterat ett barn! Hur hinner hon med allt? Tänk om hon blir utbränd? Å andra sidan kanske lite hederlig depression inspirerar till bra musik. Musiken hon skrev när hon var lyckligt kär i den där cyklisten Lance Armstrong var faktiskt inget vidare. Ja jag vet. Vad egoistisk jag är.. = )
Undrar förresten hur kläderna hon gjort kommer att se ut. Tydligen ska det vara kläder för modemedvetna jeanstjejer och plaggen ska kosta 400 kr styck. Vem vet, kanske kläderna hittar hit till Sverige nån gång så vi får se dem.. men helt säker kan man väl aldrig vara...
Å hon frös å hon nös, stackars Annie hade snuva
En liten tomtegubbe satt en gång
vid stugan sin uppå en tuva,
han tyckte dagen var så fasligt lång,
han satt och vände på sin luva.
Usch, han frös och han nös,
atschi, atschi, atschi, prosit!
Usch, han frös och han nös
stackars gubben hade snuva.
Men tomtegumman sade: "Vad står på?
Du skrämmer både mig och katten,
till doktor Mullvad ska du genast gå,
så att vi kan få ro till natten.
Gör dig fin, gubben min,
atschi, atschi, atschi, prosit!
Gör dig fin, gubben min,
och ta på dig söndagshatten."
Och gubben gick till doktor Mullvad in,
som bodde under björkestubben,
och doktorn laga genast medicin,
som han tog fram ur källarskrubben.
"Hoppsansa, nu blir jag bra!
atschi, atschi, atschi, prosit!
Hoppsansa, nu blir jag bra!
det nös jag på," sa tomtegubben.
At home snörveling
Miss I säger: Så du ska vara hemma och snörvla imorron alltså?
Annie säger: Får se, men förmodligen
Miss I säger: Hoppas du blir frisk snart, vill ju att du kommer hit på lördag
Annie säger: Ja, det måste jag ju göra. = ) Ska äta massa frukt så jag blir i form.
Miss I säger: Du är nyfiken på bruden min?
Annie säger: Nej, men jag trodde det skulle finnas pistaschnötter? = )
Annie säger: Min kompis kommer förresten inte denna helg
Miss I säger: Jaså, why?
Annie säger: Int vet jag
Annie säger: Hon har väl nåt annat skoj på G i sin stad
Annie säger: Ja, G finns i där också!
Annie säger: Var tvungen att säga det i fall du skulle dra ett G-skämt idag med..
Miss I säger: Hahahahaha
Miss I säger: Igår på kören när Caroline körde igång... Blur låten... så hade 80 % aldrig hört den... hahahaa
Annie säger: Det var ju en låt i melodifestivalen som var en Blur-låt
Annie säger: Den där "walking down the milkyway"
Miss I säger: Sen ska vi sjunga Linda B:s melodifestivallåt.
Annie säger: Yej! = ) Hoppas den är glad.
Annie säger: Jag super så bra..
Miss I säger: Jaså!
Annie säger: Du kanske tror jag ligger här å gråter? Men bejbi där har du fel!
Miss I säger: Mister en så står där tusen åter
Annie säger: Jag kan klara mig själv, ta en sup varje kväll, komma hem när jag vill
Annie säger: Ta en whiskey o sen kan jag somna igen med ett glas tätt intill
Miss I säger: Hahahahahaa
Annie säger: Har min flaska i fred å en säng som e bred så bättre kan ingenting va, jag har allt jag vill ha som jag sa när du ringde i da.. ååååå jag super så bra
Miss I säger: Har du tråkigt gumman?
Annie säger: Jag är TRÖTT..
Annie säger: Ska gå å sova nu.
Miss I säger: Jag med... sov gott så du blir pigg snart!
Annie säger: Natti!
Bakvänd juice
Någon juice hade kiwi i sig och såg ut som det där grågröna vattnet i de där glasen man doppade penslarna i när man målade med vattenfärg i skolan. En annan juice var röd och fin men smakade hostmedicin. Några av juicerna var faktiskt riktigt goda också. Företaget som hade undersökningen funderade på att börja med en produkt som skulle heta "Winter Protect" och innehålla C-vitamin, probiotika och zink. Den skulle vi frusna svenskar dricka så att vi skulle hålla oss friska hela vintern. Idag, dagen efter undersökningen, har jag blivit förkyld. Undrar om de blandat den där juicen bakvänt på nåt vis...
På marknadsundersökningen satt en tjej med rutig skjorta, halvkort hår och snusdosa. Jag roade mig med att försöka lista ut om hon var gay eller inte. Jag kan säga att det inte är helt lätt när det enda man får veta är vad hon tycker om juice. Efter att hon valt den där juicen med aloe vera och ginseng var jag dock helt säker. Näh, jag skojade bara. Man kan inte se på nån om hon är gay, det vet ni väl? ; )
Dagens i-landsproblem
I was late for work and the boss got smart
My pantyline shows-got a run in my hose
My hair went flat-man, I hate that
Just when I thought things couldn't get worse
I realized I forgot my purse
With all this stress-I must confess
This could be worse than PMS
I broke a nail opening the mail
I cursed out loud 'cause it hurt like hell
Stackars Shania, vad hemskt hon har det. Tur att hon kunde skriva av sig det i en låt, så vi alla fick något att fundera över.
Socialt oacceptabelt
Den som spar han har.. inget roligt
Ovanstående ordspråk har min far skapat och jag tror att jag har ärvt hans inställning till pengar, medan min mor och syster är ekonomiska och duktiga. I helgen hade jag väldigt roligt... och gjorde förstås av med alldeles för mycket pengar. Därför har jag bestämt mig för att hoppa över kören idag och istället gå på en marknadsundersökning där man blir bjuden på mat och får 400 kr för besväret. Alltså för en gångs skull pengar IN istället för ut. Visserligen kommer jag göra av med dem igen redan på onsdag, för då ska jag på restaurang, men ändå...
Igår var jag på söder och fikade med en söt och trevlig person som jag pratat med på Qruiser och msn. Det är förresten henne jag ska gå på restaurang med på onsdag.
Nu ska jag knalla iväg till jobbet och se om G har överlevt helgen. De där papprena på skrivbordet har säkert överlevt helgen i alla fall. Det gör de alltid. Ibland känns det till och med som om de har förökat sig. Blä.
